Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige

osäkerhet i en familj som var ateistisk. 47 Återkommande är oro inför framtiden och ett
existentiellt vakuum som ofta utlöses av en kris. En informant upplever en vändpunkt när hon
ser en dokumentär om atombomben på TV. 48 För åter andra är det en gradvis förändring med
överlappande händelser och nya helhetsperspektiv framträder. 49 Som om en konsekvens av denna
vilsenhet beskriver man sig som sökare ofta tidigt i livet. Kyrkan och den kristna tron har
geografiskt och kulturellt legat närmast, men inte gett någonting. Sökandet har sedan fortsatt t ex
inom nyandligheten men på olika vägar har man till slut omfamnat islam. Här har man funnit en
helhetssyn som inkluderar religiösa riter under dagen, det universella broderskapet och känslan av
att bli ren. 50 Retoriskt säger en informant att de kristna har en dag i veckan och att många går till
kyrkan en gång om året, men muslimerna ber fem gånger om dagen – hur skall man då kunna
glömma Gud? 51 En annan säger att man i islam finner en andlighet man inte hittar någon
annanstans. 52 Vanligt är att man saknar en gemensam etisk grund i det västerländska samhället.
En informant kritiserar att människor inte längre minns varför de stora högtiderna firas och att
riternas djupare mening ersatts av kommersialism. 53 Det finns alltså ett sökande efter stabilitet
och en helhetskänsla (”wholeness”) som man finner i islam. 54 Sultán Sjöqvist konstaterar i sin
avhandling att islam ännu inte varit utsatt för samma sekulariseringsprocess som kristendom och
judendom. Därför kan detta sammanhang utgöra en lockelse för människor som inte är tillfreds
med det senmoderna livet. Islam kan upplevas som mer ”autentisk” och därför fungera som
kulturell motkraft till moderniteten. 55
I min analys av själva konversionen kan jag se flera överlappande motiv. För det första nämner
flera av Sjöqvists och Månssons informanter politiska skäl för sin konversion. Hos de något äldre
fanns ett vänsterengagemang redan på 1960- och 70-talet. 56 Vietnam nämns som en faktor. Ofta
var man uttalat kritisk mot kyrkan som institution. Paradoxalt nog var man ateist men samtidigt
sökare – om än utanför kristendomen. 57 Flera informanter beskriver också en växande besvikelse
gentemot det politiserade studentlivet som till slut inte gav någonting utan upplevdes patetiskt. 58
En informant beskriver sin konversion till islam som att ställa sig på den andres sida - den fattige
och svage – i kontrast mot det rika väst 59 och att visa omsorg om släktingar och äldre. 60
Informanterna försöker alltså förena politiska värden som solidaritet, kvinnans roll och fred med
islams tro och omvärldssyn. 61
Ett annat mycket vanligt förekommande motiv - som ibland är en konsekvens av föregående - är
tröttheten gentemot det samhälle man lever i, ett slags socio-politisk, kulturell och etisk kritik.
Månsson beskriver det som ett slags civilisationskritik: väst står mot öst, kristendom mot islam,
sekularism mot andlighet, modernitet mot tradition, individualism mot familjeorienterade
värderingar. 62 Flera informanter kritiserar det egoistiska och individualistiska Sverige, där kvinnor
47 Månsson, 2002, s106.
48 Ibid, s72.
49 Ibid, s72.
50 Abdallah, 2010, s173.
51 Abdallah, 2010, s193.
52 Ibid, s76.
53 Sultán Sjöqvist, 2006, s88, 92.
54 Ibid, s25.
55 Ibid, s21.
56 Månsson, 2002, s50.
57 Ibid, s51.
58 Ibid, s119.
59 Månsson, 2002, s115.
60 Sultán Sjöqvist, 2006, s149.
61 Abdallah, 2010, s138.
62 Månsson, 2002, s112.
17