Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige

gemenskapen. 89 Å ena sidan är de kristna ofta snälla, fina och välmenande. Å andra sidan tenderar
de att vara lika ytliga och materialistiska som de sekulariserade västerlänningarna och vet inte så
mycket vad de egentligen tror på. En manlig konvertit kritiserar de kristnas prat men imponeras
av muslimernas handlingskraft. 90 Han betonar också muslimernas vänlighet och hjälpsamhet i
motsats till svenskarnas (underförstått de kristnas) själviskhet och känslokyla.
Slutligen har jag analyserat livet efter konversionen och den nyorientering detta innebär. Jag
finner särskilt två slutsatser av Sultán Sjöqvist intressanta. 91 Den första är själva berättandet av
konversionsprocessen. Hon menar att denna får en rituell karaktär och fungerar som en
bekräftelse på att konversionen antingen innebär ett välbehövligt brott mot det gamla
sammanhanget eller som ett naturligt uttryck för kontinuitet (något jag kan se också hos mina
informanter). Den andra slutsatsen är att konvertiternas religiösa tillhörighet inte är resultatet av
religiös socialisation. Istället ses denna tillhörighet som ett personligt och medvetet val som
bygger på sammanhållning med en grupp utifrån intressen och livsstil. 92 Från att religionen
tidigare i historien ofta varit kopplad till ett kollektiv i en etnisk grupp, så blir tro allt mer ett
individuellt val i den globaliserade kulturen. 93 Konsekvensen är å ena sidan att individer från
etniska grupper som tidigare förknippats med en viss religion, numera inte självklart identifierar
sig med gruppens traditionella trosuppfattning. Å andra sidan kan dessa individer välja en helt
annan religion som inte varit förbunden med den egna etniska gruppen. Det är så man måste
förstå den ”nya” verkligheten då många kulturmuslimer i Sverige inte alls ser sig som religiösa,
samtidigt som enskilda svenskar likt informanterna i denna uppsats med rötter långt bak i Sverige
frivilligt konverterar till islam.
11. Diskussion: Jämförelse av konversionsmotiven mellan informanter och
litteratur
Jag kommer här att jämföra de konversionsmotiv jag funnit hos mina informanter med
litteraturen. 94
I min analys av konvertiternas uppväxt vill jag börja med att ställa frågan om informanternas
ålder, socialgrupp eller kön speciellt inverkat på konvertiterna. Jag har inte kunnat studera detta
ingående men jag kan inte se, varken i litteratur eller bland mina informanter, om dessa faktorer
specifikt påverkat motiven för en konversion. Snarare ser jag att det finns en uppsättning
individuella särdrag, ofta kopplat till uppväxtmiljö och avgörande personliga händelser i livet -
särskilt i mötet med en muslim. Genomgående finns en allmän känsla av depression, tvivel och
sökande efter något mer i livet redan som ung bland informanter som Ahmed och Mehmed samt
i den litteratur jag studerat. Det bör dock påpekas att jag inte undersökt skildringar av äldre
konvertiter (de äldsta hos Månsson och Sultán Sjöqvist är personer födda på 1940-talet, de yngsta
på 1990-talet). Men jag tycker mig se en tendens att ju äldre konvertiten är, och om denne
konverterade på 1960- och 70-talet, så var kultur-, miljö- och politiska frågor helt avgörande för
omvändelsen. Särskilt för konvertiter som Yusef med uttalade vänstersympatier och ett
klasstänkande var kristendomen inte ens relevant att söka i. De medelålders eller yngre
konvertiterna beskriver mer sällan politiska motiv utan oftare en allmän rotlöshet och existentiell
vilsenhet som aldrig fick några entydiga gensvar från kristet håll, vilket delvis kan förklaras av en
89 Ibid, s97.
90 Abdallah, 2010, s151.
91 Sultán Sjöqvist, 2006, s173.
92 Sultán Sjöqvist, 2006, s35.
93 Ibid, s45.
94 Av utrymmesbrist presenterar jag inte Månssons och Sultán Sjöqvists informanter närmare utan hänvisar till deras
forskning. Man får en bredare bild av mina informanter om man läser bilagan.
20