Läsa eller skriva?

uppmärksamhet. Forskare har visat på skillnader mellan flickor och pojkar i skolan vad gäller
exempelvis att skriva texter, göra läxor och uppgifter samt att ta ställning i aktuella frågor i
skolämnen. Det har också framkommit att när flickor och pojkar får möjlighet att påverka innehåll
eller undervisningsformer i skolan, blir det ofta pojkarnas intressen som får styra undervisningen
(Hedlin , 2004, s.7).
Larsson (2005, s.95-98), Molloy (2002, s.21) och Öhrn (2002, s.75) har studerat olika skolämnen
och dess relation till genusskillnader. Larsson har i sina studier kommit fram till att i vissa
skolämnen som idrott och hälsa, har pojkar högre betyg än flickor. Författarens synsätt på idrott är
att idrottandet är något som för pojkar anses vara naturligt och normalt, medan det för flickor ofta
kan vara något problematiskt. Han menar att om en pojke inte skulle vara intresserad av idrott ses
det som onormalt och konstigt, medan det för flickor anses vara normalt och naturligt. Molloy har i
sina studier visat att skolans ämnen är nära sammankopplade med kön. Hon hävdar bl a att
svenskämnet förknippas med kvinnligt kön, då läsning och skrivning domineras av feminina
aktiviteter. Öhrn belyser i sin forskning pojkars höga status i matematik och naturorienterade
ämnen, medan flickor har högre status än pojkar i språkämnen, som utgörs av mycket läsning och
skrivning.
I en studie kring relationer mellan pojkar och flickor i förskolan och grundskolan har Svaleryd
(2002, s.16-21) lyft fram att det tycks finnas två olika världar, där pojkarnas värld och flickornas
värld innehar olika genusegenskaper. Under både förskolan och grundskolan väljer pojkar att leka
med andra pojkar, medan flickor väljer att leka med andra flickor. Svaleryd menar även att pojkar
får i negativ inriktning mer uppmärksamhet i klassrummet genom att vara mer aktiva och
högljudda. I denna kontext menar författaren att det ofta finns en uppfattning att flickor är värda
mindre uppmärksamhet. I andra sammanhang ges flickor mycket uppmärksamhet än pojkarna för
sin yttre, karaktäriserade egenskaper, dvs att de är fina och söta, snälla och lydiga.
12
4.2.3 Skrivprocessen
Björk och Liberg (1996, s.25) hävdar att läsa och skriva är en viktig upplevelse hos barnen och det
börjar riktigt tidigt, redan innan barnet har fyllt ett år. Denna upplevelse växer när en vuxen har en
skrivstund med barnet, till exempel när barnets namn skrivs på en teckning eller vykort. Via
gemensamma läs- och skrivupplevelser tillsammans med föräldrarna eller andra från omgivningen,
förs barnet in i den skriftspråkliga kulturen. De menar också att det är viktigt att barnen i tidig ålder
lär känna språket som annat än tal. Då blir barnet medvetet om skriftspråket och det gör att barnet
börjar låtsasskriva, låtsasläsa eller situationsläsa. De blir bekanta med bokstävernas betydelse och
de känner igen vissa bokstäver från sina egna namn eller familjen. Om detta sammanhang skriver
Trageton (2005) att barnet som vuxit upp i en språkmiljö erövrar språket informellt, har en större
förmåga att känna igen och benämna bokstäver.
Liksom Björk och Liberg (1996) anser Fridolfsson (2008, s.139) att när barnet i tidig ålder har sett
sina föräldrar och de andra vuxna skriva, uppmärksammar de att skriften är kommunikation. Detta
resulterar till att barnet härmar vuxnas handlande och gör egna skrivförsök som klotter eller
lekskrivning. Fridolfsson menar vidare att detta sätt gör att barnets förståelse för texten stimuleras,
stärks och successivt blir medveten om den alfabetiska principen. De förstår kopplingen mellan ljud
och bokstav. Lindö (2002, s.86-87) instämmer med andra författare att det språkliga samspelet med
omgivningen har en stor betydelse och en avgörande roll vad gäller barnets språktillägnande och
utveckling. Författaren menar att en vuxens stöd i barnets språkutvecklig, gör att barnet så
småningom använder språket för sitt eget utforskande. Han skriver vidare att: barnet utvecklar sitt
språk genom att använda det i konkreta och begripliga situationer där orden får sin betydelse av