Läsa eller skriva?

textförståelsen, innebörden och helheten är viktigast. LTG-metoden bygger på att barnen skapar en
ökad förståelse för både ljud och bokstäver samt de specifika egenskaper som utmärker skrivet
språk. Hon menar att med bokstavens hjälp kan lärare meddela något meningsfullt för barn och det
sker genom att öka motivation hos barnet för att lära sig läsa och skriva (Leimar, 1974). Leimar
menar också att analysen av det talande språket är viktigt för läsinlärning. Författaren hävdar att en
givande läsinlärning innebär att barn ska känna till begrepp och de ord som används i texten.
Barnets inlärning underlättas med hjälp av intressanta, relevanta och elevnära texter som håller
deras intresse vid liv. Metoden utgår från elevernas texter som skapas tillsammans med läraren. Det
innebär att texten är baserad på det eleverna är bekanta med och känner igen. Det betyder också att
elevens erfarenhet, ord och begrepp som denne möter dagligen är grunden för läsning och inlärning
(Lindö, 1998, s.33 och s.43). Genom denna metod upplever barnet att nedskriven text är det talande
ordet och att det direkt från början kommer i kontakt med hela alfabetet. Därefter väljer eleverna
individuellt den bokstav som de vill arbeta med. Leimar (1974, s.86-102) anser att trots det fria
arbetssättet måste det finnas en genomtänkt och strukturerad arbetsgång som är bra för både eleven
och läraren.
Samtalsfasen
Leimars (1974, s.88) utgångspunkt för att börja skriva är gruppdynamiken. Hon menar att barnen
samtalar i gruppen kring ett ämne eller en händelse som barnet skriver ner. Eleverna bygger upp och
lär sig ett flertal ord och begrepp av ämnet eller händelsen av varandra, men också av pedagogen.
Gruppen har ett rikare ordförråd än den enskilde individen. Detta gör att barnet tidigt tränas att stå
inför klassen. Det är viktigt att det som eleverna samtalar kring är något de upplevt tillsammans i
gruppen. Detta är också en träning för att eleven lär sig att vara noga med beskrivningar, för att
kunna få fram det de vill förmedla till sina kamrater.
Dikteringsfasen
Denna fas är anslutningen till föregående fas (samtalsfasen). I denna fas skapas texterna gemensamt
och det ger ett tillfälle till diskussion. Det skapar även dialog mellan eleverna och mellan läraren
och eleven. Barnen i gruppen kommer överens om hur meningar och texter ska formuleras och
läraren skriver ned det på ett blädderblock. Leimar (1974, s.90) menar att det är viktigt att barnen
tillsammans säger meningarna högt och ljudar orden samtidigt som läraren skriver ned det. Här får
återigen barnen ett tillfälle att diskutera den dikterade texten samt bestämma om hur slutprodukten
ska se ut. Hon hävdar att det är viktigt med före och efter ljudning när läraren har skrivit klart
meningar, och att läsningen sker med naturlig intonation. Dikteringsfasen ger barnen tillfälle till fri
undersökning. Varje barn får möjlighet att efter sin förmåga iaktta och undersöka sambandet
mellan talade ljud och skrivna tecken (s.90).
Laborationsfasen
Denna fas genomförs dagen efter dikteringsfasen. Här börjar eleverna bryta ned texten i meningar
och ord, och utgår från helheten till delen. Läraren textar enstaka bokstäver och ord, ändelser eller
hela meningar i ordning på pappersremsor. Texten skrivs därefter på ett blädderblock och eleverna
läser texten tillsammans. Någon av eleverna pekar med sitt finger hur läsriktning går och de andra
eleverna läser i kör. De som inte kan läsa följer med läsriktningens gång med blicken eller läser
utantill. På detta sätt får eleverna uppleva att alla i klassen känner sig delaktiga i textarbetet, och att
de kan läsa åtminstone ett eller flera ord. I denna övning använder eleverna olika sinnen; det
visuella, auditiva och sitt tal. Elevernas fortsatta arbete är att de får lösa pappersremsor som läraren
har förberett och börja leta efter enstaka ord, bokstäver eller hela meningar. Svårighetsgraden av
valet av orden överensstämmer med elevens förmåga. Dessa övningar gör att alla i klassen känner
sig delaktiga och att de lär av varandra (Leimar, 1974, s.94).
Återlämningsfasen
I denna fas börjar pedagogen att skriva ut texten på ett arbetsblad och dela ut det till varje elev.
15