Läsa eller skriva?

35
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Studien bygger dels på sju lärarintervjuer dels granskning av elevtexter inom de tre arbetssätten.
Intervjuerna bestod av muntlig information som spelades in med bandspelare, men också av
mailintervjuer. Dessa intervjuer var ett bra hjälpmedel vid datainsamling av olika lärares
uppfattningar och arbetssätt. På vilket sätt intervjuerna genomfördes har spelat en avgörande roll för
resultatet i studien. Fördelarna med de inspelade intervjuerna var att informanterna kunde uttala sig
om och argumentera för sitt arbetssätt, genom att svara på bestämda frågor. Om något var otydligt
kunde svaren stärkas via följdfrågor från intervjuaren. Eftersom intervjuerna genomfördes ansikte
mot ansikte kunde svaren även tolkas genom informanternas tonlägen och kroppsspråk. Dessa
fördelar är dock nackdelar vid mailintervjuer.
Mailintervjuerna var mer innehållsrika jämfört med de inspelade intervjuerna. Dock kunde inte
följdfrågor ställas i samband med de bestämda frågorna, men det fanns möjligheter för oss att kunna
utföra dem i efterhand. Dessa intervjuer gjorde det lätt att följa informanternas tankegångar, som
var mer strukturerade och detaljerade. Vid inspelade intervjuer kan informanten inte reflektera på
samma sätt och kan känna nervositet och tidspress, att kunna uttrycka sina svar på frågorna. De har
inte samma förutsättningar och möjligheter som mailinformanterna. Informanterna som
intervjuades muntligt kan även uppleva dessa situationer som obekväma och kan ha en önskan om
en mailintervju. Detta för att kunna reflektera mera och svara mer utförligt och genomtänkt. Dock
kan en mailinformant uppleva processen att svara på frågorna skriftligt som mödosamt. Denne kan
även känna sig stressad och svarar därför ytligt på frågorna. Men detta har inte framkommit i
studien. Att lyssna på varje inspelad intervju och skriva ner så gott som ordagrant för hand samt
sammanfatta dessa, var mycket mödosamt. Mailintervjuerna underlättade arbetet att sammanfatta,
då de redan var nedskrivna av informanten. Antalet intervjuer ser vi som rimliga för detta arbete,
men inser att fler intervjuer hade ökat studiens trovärdighet. Svaren var dock relevanta för studien
och speglar det studien syftade till.
Det var svårt att bedöma och jämföra intervjuerna noggrant. Om en informant väljer att inte
informera om en viss del, behöver det ju inte betyda att denne utesluter det i praktiken. Trots vi varit
noga med att inte övertolka informanternas svar och att vi ställde följdfrågor, kan inte garanteras att
vi tolkat alla intervjufrågor så som informanten avsett.
Elevtexterna ser vi som ett viktigt komplement till lärarnas utsagor om bl a arbetssätt och
elevutveckling. Valet att använda elevtexter var grundat på att vi ville synliggöra var i
skrivutvecklingen eleverna befinner sig. Genom att jämföra elever i olika klasser som använder
olika arbetssätt, gick det att få en bild av elevernas skrivutveckling. Stegen i varje dimension i God
skrivutveckling (2008) var till stor hjälp för att kunna bedöma elevtexterna. Samt var i utvecklingen
eleverna befinner sig.
Lärarna uppmanades att välja ut de elever som kommit längst i sin läs- och skrivutveckling. Detta
för att lärarna känner sina egna elever bäst, vilket ökade möjligheterna att kunna jämföra de tre
arbetssätten på bästa möjliga sätt. Svårigheter som uppstod vid kartläggningen var att få kunskap
om elevernas förmågor, eftersom endast en skrivuppgift låg till grund för vår bedömning. Vetskap
om elevernas förkunskaper saknades och därför kan inte bortses från att skrivuppgiften kan ha
stimulerat eleverna olika. Även dagsformen har betydelse, då humöret kan vara avgörande. Trötthet,
humörsvängningar och brist på motivation är några faktorer som kan påverka resultatet. Vi är därför
medvetna om att detta, tillsammans med det låga antalet elevtexter, gör att resultaten inte går att
generalisera.