Läsa eller skriva?

More documents

Recommendations

Info

13 sammanhanget (s.87). Björk och Liberg (1996, s.23) menar vidare att gemensam högläsning och bearbetning kring barnets texter bidrar till en god förståelse av texten. Genom att barnet läser mycket och lyssnar till högläsning skapas en god bild för det egna skrivandet. Högläsning av texten ger barnet en röst som denne kan härma. Det syns efteråt när barnet börjar låtsasläsa, särskilt om texten har ett fängslande innehåll och fina bilder. Detta underlättar för barnet att minnas texten när han/hon ser det. Det gör att barnet får stöd av text och bild och kan återberätta texten. Barnet går från detta stadie till att låtsasskriva och låtsasläsa. Fridolfsson (2008, s.135) hävdar att läsning och skrivning kompletterar och stödjer varandra. Läs- och skrivinlärning utgår från att överföra tecken till språkljud och att överföra språkljudet till tecken. Därför är det viktigt att använda läs- och skrivaktiviteter i den första läs- och skrivinlärningen. Björk och Liberg (1996, s.95) menar att det behövs olika uttrycksformer för att utveckla ett språk. Barnen är olika begåvade och deras fantasi och talang för skapande passar i olika uttrycksformer. De anser att det är viktigt att skolan tar vara på barnets kreativitet och intresse och utgår från deras förmåga. Det är viktigt att förstärka barnets självtillit. Detta genom att låta barnen läsa det de har skrivit och ge dem tid för reflektion, för att bekanta sig med jaget. Björk och Liberg (1996, s.117- 118) skriver vidare att läraren ska lära barnet att skriva texter på olika sätt, till exempel i berättande form eller med olika genrer. Det är ett sätt att uppmuntra och öva barnets förmåga att tänka och skriva kronologisk. Ett aktivt språkarbete och ett effektivt tankeredskap gör att barnet kan se det han/hon tänkt eller berättat, nedskrivet på papper och kan återvända till dem när som helst. Författarna poängterar att läraren bör finna flera skrivsituationer i undervisningen, eftersom skrivning ska vara något naturligt som ingår i det vardagliga skolarbetet. Lindö (2002, s.149) förklarar att pedagoger hjälper barn med sina stöd att utveckla en språklig medvetenhet, samt att få dem att leka med språket på olika sätt. Detta sker i vanliga samtalssituationer, där lekar integreras i ett funktionellt sammanhang. 4.2.4 Traditionella läs- och skrivmetoder Liberg (1993, s.25) visar på att det finns många olika metoder för att barn ska kunna lära sig läsa och skriva. Liberg beskriver läs- och skrivutveckling från förskolan fram till de första åren i skolan. Hon beskriver olika metoder och går igenom dem steg för steg för att kunna se helheten för inlärning. Hon hävdar vidare att det är helheten som känns igen, inte de enskilda delarna. Hon menar att barnet lär sig helord i första hand och därefter lär sig att plocka isär bokstäverna. Libergs (s.69) huvudpunkt är att belysa hur läs- och skrivutveckling hos barnen utvecklas och gör framsteg med vuxnas hjälp och stöd. Hon menar vidare att skrivandet, läsandet, och samtalet om det barnet skriver och läser har betydelse och att alla tre delarna förstärker varandra. Samtal med en redan skrivkunnig person är betydelsefullt när ett barn ska lära sig de grundläggande principerna för skrifthantering. När man kommer in på det som normalt brukar knytas till rena läs- och skrivsituationer, nämligen ut- och ihopljudning, spelar samtalet om hur dessa processer går till en viktig roll. I princip går det att lära sig läsa och skriva genom att tala om skriftens grundläggande principer, genom att utföra dem muntligt. Hon hävdar också att det finns likheter i talspråks- och skriftspråksinlärning och att de förstärker varandra. Det har inte visats tidigare och det kan bero på att människor har jämfört en språkaktivitet med ett språkobjekt eller att de låst sig vid denna jämförelse. Det kan bero på att de inte skilt mellan skriftspråkande och grammatiskt hanterande av skrift. Lindgren (1993, s.134) hävdar att alla som arbetar med barn ska sluta bråka om metoder och istället koncentrera sig på att hjälpa barnen på bästa möjliga sätt i inlärningshänseende.
Syntetisk metod I en rik språkmiljö innebär ljudmetoden antingen ljudprogram eller ljudteknik. Ljudtekniken ingår som en del i ett undervisningsprogram, medan den utgör det allt överskuggande i ett ljudprogram (Liberg, 1993, s.192). Metodens utgångspunkt är associationer mellan bokstav och ljud och den är grunden för alfabetisk läsning och skrivning (Stadler, 1994, s.46). Det betyder att barnet utgår från varje enskild bokstav, så att det i efterhand lär sig att ljuda ihop bokstäverna till ord. Denna metod utgår alltså från små delar till helheten. Här lär sig också barnet att läsa från vänster till höger och att bokstäverna har ett namn, form och ljud. Stadler refererar till Sjöholm (1954) och återger följande citat: Bokstaven är ljudets kropp, ljudet är bokstavens ande. Läsövningarnas uppgift blir att lära barnen, 1.) bokstävernas utseende, 2.) de ljud (standardljud) som bor i varje bokstav. Och de tu är ett. Ty de skall knytas så innerligt samman, att när vi ser bokstaven, (då skriver vi). Vid inlärandet av bokstäver resp. ljud måste vi ha detta klart för oss. Det är ingen mening i att bara inlära ljuden, så som föreslås i äldre ljudläsemetodik, eller att syssla endast med teckens utseende, t ex genom att rita bokstav efter bokstav, utan att samtidigt använda deras ljudvärden (Stadler s.46). Ljudinlärning byggs på samtal om bokstavsbilder och ljudanalys av ord. Det sker genom att lyssna på ord, känna igen de ljuden som ingår och att kunna uttala ett ljud i andra sammanhang. I denna metod utgår lärandet från färdigskrivna texter, vilket är motsatsen till LTG-metoden. LTG-metoden syftar till att öka förståelse för ljud, bokstäver och de specifika egenskaper som utmärker skrivet språk (se nedan). Läraren har ett stort ansvar att samtala och ställa frågor kring texten och i vanligt fall brukar frågan ha ett rätt svar. Här är det läraren som styr elevernas lärande. Denne kan bestämma vad som ska läras in och i vilken ordning detta ska ske. Vad gäller inlärning av/om bokstäver är det läraren som avgör detta, vilket genomförs individuellt eller i grupp. För att eleven ska få en förståelse av att språket har olika ljud är läraren första steget i inlärningsprocessen. I fortsättningen arbetar läraren med att hjälpa eleven lära sig att ett ord kan bestå av många olika ljud. Eleven ska också kunna svara på hur många ljud enkla ord består av. Därefter kan övningar gå ut på att lyssna på lättare ord och kunna identifiera de ingående ljuden. Eleverna ska också lära sig vad ordets olika delar kallas samt formen och hur de låter. I ljudningsmetoden ska eleven också vara medveten om att ljuden i orden har en viss ordning som måste följas för att kunna läsa till exempel ordet s-o-l. Lärarens ansvar är att stödja eleven i läsandet genom att fråga vilket ljud som hörs först i ordet och vilket ljud som kommer näst och så vidare. Denna metod innebär att eleverna befinner sig i olika stadier, dvs en del elever har uppnått flera steg medan andra kan inga. De som inte kan, lär sig ändå att det går att sätta ihop några ord med de bokstäver som de redan behärskar. Det gör att skrivandet blir ett stöd för att eleven ska stärka och bekräfta de bokstäver de kan. Detta sätt öppnar vägen till att skapa en förståelse till skrivandets principer. Ljudningsmetoden har fått mycket kritik, att den är tråkig och att den inte utvecklar läsförståelse hos eleven samt att läsandet blir mekaniskt. Metoden innehåller även svåra ord som eleven inte använder i sitt vardagliga språk samt sammanljudningsövningar som inte är skapat från elevens erfarenhet. Dessa övningar har ansetts som ointressanta och dåliga för barnets inlärning. Det skrivs också att dessa läsmaterial leder till försämring av läsintresse och läsförståelse. Eleverna lägger inte mycket tid i textens innehåll och det leder till ett mekaniskt avläsande (Stadler, 1994, s.47-48). 14 Analytisk metod Läsning på talets grund (LTG) är en läsningsmetod som introducerades i Sverige av Ulrika Leimar. LTG innehar ett holistiskt förhållningssätt och brukar beskrivas som en analytisk metod, där
Page 1 and 2: Läsa eller skriva? En studie om da
Page 3 and 4: Abstract Om än tidigare forskning
Page 5 and 6: 5.1.3 Intervju med lärare som arbe
Page 7 and 8: 2 2. Syfte I syfte att jämföra l
Page 9 and 10: 4 att även kunna lägga ett genusp
Page 11 and 12: 6 4. Litteraturgenomgång 4.1 Tidig
Page 13 and 14: dessa ord kan vara okända för dem
Page 15 and 16: Alfabetisk/fonemisk skrivning Innan
Page 17: uppmärksamhet. Forskare har visat
Page 21 and 22: Eleverna läser texten individuellt
Page 23 and 24: okstavsräckorna betyda något, til
Page 25 and 26: • kunna stava ord som eleven sjä
Page 27 and 28: 22 5. Resultat 5.1 Lärarintervjuer
Page 29 and 30: ska belysas. I år 3 tränar de sta
Page 31 and 32: Åsa vilka som får börja skriva d
Page 33 and 34: 28 Ida hävdar att det finns skilln
Page 35 and 36: Trageton-inspirerat har erfarenhete
Page 37 and 38: 32 Adam arbetat Trageton-inspirerat
Page 39 and 40: omb...”, ”Och han pumpade muskl
Page 41 and 42: 36 6.2 Resultatdiskussion Intervjud
Page 43 and 44: arbetssätt har vi insett att det
Page 45 and 46: 40 7. Referenser Alexandersson, Mik
Page 47 and 48: Bilaga A 42 Intervjufrågor Lärare
Page 49 and 50: Skrivuppgiftens upplägg Bilaga B 4

Läsa eller skriva?

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?