Läsa eller skriva?

More documents

Recommendations

Info

33 Evert arbetat traditionellt kombinerat med inspiration av Trageton Evert uppfyller alla mål i styrdokument i år 3. I God skrivutveckling i fasen Stavning befinner han sig på steg 16. Han klarar bland annat ljudbaserad skrivning av två ibland flerstaviga ord, klarar dubbelteckning, kan skriva ord med ljudstridig stavning och särskriver sällan. Vad gäller fasen Meningsbyggnad och textform har Evert kommit till steg 12. Evert kan till exempel variera ordval, kan skapa sammanhang mellan meningar, visar flyt i skrivandet, berikar texten med adjektiv och kan skriva en längre framställning med röd tråd, rubrik och avslutning. I Skapande skrivning ligger Evert på steg 9. Han kan skapa spänning och humor, ger målande och detaljerade beskrivningar av människor samt kan skriva en övertygande dialog. Han använder även bindestreck, punkt och utropstecken. Everts text har en rubrik och består av 122 ord, varav sju felstavade ord. 5.4 Sammanfattning av elevtexter Samtliga elever klarar av de punkter i Kursplanen i svenska beträffande skrivning, utom flickan som arbetar både traditionellt och Trageton-inspirerat. Hon har svårt med ord som är vanligt förekommande i elevnära texter. Det visade sig att flickan som arbetar traditionellt skrev kortast berättelse och både flickan och pojken i arbetssättet har kommit kortast i fasen Meningsbyggnad och textform. De övriga eleverna har kommit lika långt i denna fas. I fasen Stavning har flickan som arbetar både traditionellt och Trageton-inspirerat kommit kortast. Pojken som arbetar både traditionellt och Trageton-inspirerat har kommit lika långt som de båda eleverna som arbetar traditionellt. Däremot har de båda eleverna som arbetar Trageton-inspirerat kommit på det bästa möjliga steget i denna fas. Även i fasen skapande skrivning har de båda elever som arbetar Trageton-inspirerat kommit längst och befinner sig på steg 10. De elever som arbetar både traditionellt och Trageton-inspirerat befinner sig på steg 9, medan de elever som arbetar traditionellt befinner sig på steg 7. Samtliga elever använder sig av skiljetecken av något slag i sin skrivna berättelse, dock kan de elever som arbetar Trageton-inspirerat variera sig mera. Både flickan och pojken som arbetar traditionellt saknar rubrik till deras berättelser, medan de övriga har skapat en passande rubrik till sina texter. Elevernas texter skiljer sig i längd vad gäller antal skrivna ord. Flickan som arbetar traditionellt skrev kortast text med 71 ord. Pojken som arbetar traditionellt och flickan och pojken som arbetar både traditionellt och Trageton-inspirerat skrev ungefär lika långt. Antalet ord i deras texter var mellan 122 och 143. Däremot skiljer det sig markant mellan dessa elever och de båda elever som arbetar Trageton-inspirerat. Flickan skrev hela 330 ord och pojken 312 ord. Skillnader mellan flickors och pojkars texter Undersökningen har visat att texternas längd skiljer sig mellan de tre arbetssätten. Det som redan nämnts i resultatet ovan har de elever som arbetar Trageton-inspirerat skrivit längst texter. Men inom varje arbetssätt har både flickan och pojken skrivit ungefär lika långt. Dock är det skillnader på texternas innehåll och ordval. Flickorna skriver mer familjärt och berör mer känslor som till exempel: ”sedan började han gråta! Snyft...Snyft...”, ”Han gillade blommor så mycket så han inte vågade rörra dom”, ”- Men Björnis vi komer få det lika bra som här tröstade Elisabeth”. Pojkarna däremot skriver mer om äventyr och action som till exempel: ”poo ktätrade upp och slängde en
omb...”, ”Och han pumpade musklerna med luft och dödade tjuvarna...”, ”Snart var dom omringade av gamar med spjut och lyktor”. Flickan och pojken som arbetar Trageton-inspirerat använder sig av ett rikt ordval bland annat: fruktansvärt, frustrerad, visserligen, förvånad och omringade. Samtliga elever skriver läsligt för hand liksom målet i år 3 i Kursplanen i svenska. Men flickan som arbetar Trageton-inspirerat skriver tydligare bokstäver än övriga och både hon och pojken har goda kunskaper om skrivtekniken. 34
Page 1 and 2: Läsa eller skriva? En studie om da
Page 3 and 4: Abstract Om än tidigare forskning
Page 5 and 6: 5.1.3 Intervju med lärare som arbe
Page 7 and 8: 2 2. Syfte I syfte att jämföra l
Page 9 and 10: 4 att även kunna lägga ett genusp
Page 11 and 12: 6 4. Litteraturgenomgång 4.1 Tidig
Page 13 and 14: dessa ord kan vara okända för dem
Page 15 and 16: Alfabetisk/fonemisk skrivning Innan
Page 17 and 18: uppmärksamhet. Forskare har visat
Page 19 and 20: Syntetisk metod I en rik språkmilj
Page 21 and 22: Eleverna läser texten individuellt
Page 23 and 24: okstavsräckorna betyda något, til
Page 25 and 26: • kunna stava ord som eleven sjä
Page 27 and 28: 22 5. Resultat 5.1 Lärarintervjuer
Page 29 and 30: ska belysas. I år 3 tränar de sta
Page 31 and 32: Åsa vilka som får börja skriva d
Page 33 and 34: 28 Ida hävdar att det finns skilln
Page 35 and 36: Trageton-inspirerat har erfarenhete
Page 37: 32 Adam arbetat Trageton-inspirerat
Page 41 and 42: 36 6.2 Resultatdiskussion Intervjud
Page 43 and 44: arbetssätt har vi insett att det
Page 45 and 46: 40 7. Referenser Alexandersson, Mik
Page 47 and 48: Bilaga A 42 Intervjufrågor Lärare
Page 49 and 50: Skrivuppgiftens upplägg Bilaga B 4

Läsa eller skriva?

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?