Läsa eller skriva?

3
3. Metod
I dagens skola använder många lärare fortfarande traditionella läs- och skrivmetoder, medan en del
har fört in digitalbaserad undervisning med bland annat inspiration av Trageton. I studien kommer
Dator att benämnas för att karaktärisera arbetssättet med inspiration av Trageton, och Penna när det
handlar om traditionellt arbetssätt.
3.1 Urval
Sex olika skolor i två kommuner i Norrland kontaktades. Intentionen var att få tre informanter som
inspirerats av Trageton och tre som arbetade mer traditionellt. Skolorna valdes ut dels för att den
verksamhetsförlagda utbildningen hade utförts där, dels för att de var kända sedan tidigare.
Informanterna kontaktades via telefon eller mail. På VFU-skolan tackade två lärare ja till att
medverka i studien. Fem andra skolor kontaktades och en lärare per skola tackade ja till att finnas
med i detta arbete. Tre av dessa arbetade Trageton-inspirerat, tre arbetade traditionellt och en lärare
blandade medvetet dessa två arbetssätt. Det totala antalet lärare blev således sju istället för sex som
i grundtanken. Detta för att det är intressant för resultatet att det finns med en lärare som blandat de
två arbetssätt som undersöks. Sex av de sju lärarna i studien arbetar i år 3 och en lärare arbetar i år
1-2 med läs- och skrivinlärning. Samtliga lärare är kvinnor.
I syfte att belysa elevens skrivnivå valdes tre klasser ut på tre olika skolor. Kriterierna var att lärarna
arbetade med de olika arbetssätten, traditionellt, Trageton-inspirerat och en blandning av dessa.
Varje klasslärare fick välja ut tre flickor och tre pojkar som skulle ingå i studien. Men på grund av
studiens tidsramar valde författarna slumpvis ut en flicka och en pojke från dessa valda grupper,
vilket blev totalt sex elever.
3.2 Val av metod
En kvalitativ undersökning med intervju som metod ligger till grund för denna studie, eftersom den
syftar till att förstå människors kunskap. Valet av metod styrdes av viljan att få en förståelse för
lärares arbetssätt och elevens läs- och skrivutveckling (Kullberg, 2004). Kvale (1997, s. 68-70)
menar att kvalitativa och kvantitativa metoderna är verktyg, där forskare väljer att använda dessa
metoder utifrån vilka frågeställningar och syfte studien har. Han anser att den kvalitativa intervjun
är ett samtal med en struktur och ett syfte. Genom intervjun får intervjuaren ta del av grundligt
prövande kunskaper. Detta genom att på ett grundligt sätt ställa frågor och lyssna mottagligt.
Metoden är unikt känslig och kraftfull och används för att fånga erfarenheter och innebörder ur
undersökningspersonernas vardagsvärld. De kan genom intervjun förmedla sin situation till andra ur
ett eget perspektiv och med egna ord.
Intervjuerna bestod av halvstrukturerade frågor som ställdes till samtliga lärare, vilka var bestämda i
förväg. Kvale (1997, s.117) skriver att denna typ av intervju syftar till att erhålla kvalitativa
beskrivningar av informantens livsvärld, i avsikt att tolka deras mening. Intervjun är en specifik
form av mänskligt samspel där kunskap utvecklas genom dialog.
För att öka kvaliteten i undersökningen användes en komparativ kvalitativ metod vid textanalysen
då flera elevtexter ingick, vilka öppnade möjligheter till jämförelse mellan dem. I jämförelsen ligger
fokus på att belysa likheter och olikheter i elevernas skrivna texter (Johansson och Svedner s.65),
avseende textlängd, uttryckssätt, stavning, meningsbyggnad, och handstil. Med viss erfarenhet av
könsskillnader i klassrummen hade vi bett lärarna att utse elever från båda könen. Detta gjordes för