Läsa eller skriva?

More documents

Recommendations

Info

ökar möjligheten att dela klassen vid olika tillfällen, eller om dem befinner sig i samma klassrum ökar möjligheten att hjälpa och stötta eleverna i deras lärande. För att kunna dela klassen i mindre grupper krävs tillgång till flera lokaler. Kia arbetar ofta tematiskt och försöker inspirera och utmana eleverna genom att variera hur uppgifterna introduceras. Eleverna skriver i alla sammanhang, både styrda och fria uppgifter. Hon menar att de antingen skriver självständigt, i par eller gemensamt i klassen. Kia anser att det är viktigt att tydliggöra syftet med de uppgifter hon delger eleverna för att göra de medvetna om vad de tränar på. När eleverna ska skriva sagor ligger fokus på fantasi samt att deras sagor innehåller en inledning, handling och ett avslut. För att utveckla elevernas skrivna texter är Kia noga med att berömma och ställa konstruktiva frågor utifrån deras texter. Dessa samtal sker parallellt med elevernas skrivprocess. Hennes arbete med att stödja, bekräfta och vidareutveckla elevernas tankar och strategier underlättas vid dessa samtal. Detta ökar även hennes möjligheter att få syn på elevernas kunskaper. Vid elevernas muntliga redovisningar får kompisarna ge ”Two stars and one wish”, det vill säga att de säger två saker som var positiva samt en önskan om något som kan förbättras till nästa gång. Minst en gång per termin försöker Kia tillsammans med eleverna utvärdera vad som fungerade bra när de arbetar tillsammans med sin skrivarkompis, samtidigt som hon får dem att fundera över vad de kan bli bättre på. Kia bestämmer tillsammans med eleverna när texterna är klara. Nivån på vad som anses vara en klar text varierar beroende på vem/vilka som skrivit texten. Hon menar att det är viktigt att vägleda så att alla känner att de både lyckas och utvecklas. Kia ser ingen skillnad mellan flickors och pojkars datoranvändning. Hon hävdar att arbetssättet gagnar alla elever, men särskilt pojkar eftersom de ofta har problem med finmotoriken. Men det Kia har märkt är när två pojkar skriver tillsammans blir textmängden och innehållet betydligt mindre än då två flickor skriver. Därför består ofta skrivkamraterna av en flicka och en pojke för att komplettera varandra. 25 Åsa Åsa har inspirerats av Trageton och tagit vara på fördelarna med hans modell, för att forma ett arbetssätt som fungerar i den klass hon undervisar i. Hon använder det eleverna har gjort själva eller tillsammans samt deras egna upplevelser då de ska läsa och skriva. Eleverna skriver på dator i alla sammanhang, vilket underlättar för både Åsa och eleverna. Genom att skriva på datorn hävdar Åsa att eleverna kommer ifrån det ofta mödosamma arbetet med att forma bokstäver. Fördelarna med arbetssättet är att eleverna är delaktiga och att de samarbetar med såväl texter, läsning och skrivning. När eleverna samtalar och lyssnar lär de av och med varandra. Åsa betonar att det inte finns några nackdelar med arbetssättet, men att tiden ibland kan vara ett problem. Om elever ofta är sjuka eller lediga är det svårt för dem att hinna med att ta igen det de missat. Hon önskar att hon hade haft tillgång till en resurs, men menar att behoven är lägre på grund av att de arbetar som de gör. Åsa introducerar skrivuppgifterna på olika sätt. De pratar ofta i helgrupp, och med hjälp av en projektor samarbetar klassen för att komma fram till olika lösningar. När eleverna är färdiga med en uppgift får en kamrat läsa igenom den skrivna texten och ge synpunkter. De får tala om vad som var bra, vad som kan förbättras innan Åsa läser texten. Åsa framhåller att eleverna skriver i alla sammanhang, både styrda och fria uppgifter. De får välja om de vill skriva för hand eller på datorn. Oftast är det upptaget vid datorerna och då bestämmer
Åsa vilka som får börja skriva där. Denna klass har något som kallas för ”veckans jobb”. Detta innebär att olika uppgifter ska bli klara varje vecka. Eleverna tränar på att ta eget ansvar och får bestämma själva hur de ska lägga upp veckan. . För att utveckla och bearbeta elevernas texter kan de få läsa varandras texter. Åsa menar att eleverna brukar ta hjälp av böcker de läst för att få exempel på skrivtekniken. Både Åsa och eleverna tar vara på dessa tillfällen och delar med sig av exempel till de övriga i klassen. Åsa lyfter fram att när eleverna inte vet hur de ska fortsätta i sitt skrivande får de läsa för en kamrat eller inför hela gruppen. Kamraterna får då komma med förslag på hur handlingen ska fortlöpa. Åsa menar att allt de skriver ska riktas till en mottagare. Klassen arbetar med att berättelser innehåller en början, handling och ett avslut. Vem som bestämmer när texterna är klara varierar beroende på vad det är för text och vilka krav som ställs på uppgiften. Ibland är det Åsa som bestämmer och ibland den som skrivit eller en kamrat. Åsa ser ingen skillnad mellan flickors och pojkars skrivna texter. Men menar att nu när eleverna skriver längre texter ser hon större skillnad jämfört vad hon gjorde i början. Hon kan inte direkt säga att flickor skriver på ett sätt och pojkarna på ett annat, utan det varierar. Det finns både flickor och pojkar som skriver kortfattat och upprepande. Åsa anser att pojkarna skriver mer om äventyr, men att det inte är överdrivet. Klassen har arbetat mycket med substantiv, adjektiv och verb, och Åsa har sett tydliga skillnader på texterna. Eleverna ska lära sig att skriva beskrivande att den som läser får en bild i huvudet. Detta lyfter texten och eleverna kan själva se att de har nytta av det. 26 Liv Liv har valt att använda datorn som hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen. Hon menar att arbetet med att forma bokstäverna för hand tog mycket tid, speciellt för pojkarna. Även många av de duktiga eleverna orkade inte skriva så mycket. Liv har inte tagit vara på samtliga tankar som Trageton förespråkar, utan blandar hans tankegångar med sina egna kunskaper och erfarenheter. Hon berättade att innehållet i texterna är drivkraften i skrivandet och datorn är hjälpmedlet. Liv hävdar att hela arbetsprocessen är en språkutveckling i sig. Samtalen utvecklar ritandet, bilderna förstärker texter, skrivandet utvecklar läsningen och medvetenhet om hur man skriver, stavar, använder stor bokstav och punkt. Samtala, rita, skriva och läsa är delar som bygger på varandra och ger energi för lärandet. Liv ställer sig positivt till elevernas samarbete eftersom hon vet att tillsammans kan de mer och de blir duktigare. Hon poängterar att kommunikation är ett viktigt inslag i språkundervisningen. Liv menar vidare att eleverna tränar på att en berättelse ska innehålla en början, en handling och ett avslut. Läsningen är också en viktig del i arbetet. Liv låter eleverna läsa varandras texter, men har även mycket böcker för att alla ska kunna läsa och utvecklas på den nivå de befinner sig. Fördelar med arbetssättet är att alla eleverna redan från början kan känna sig som läsare och skrivare. Hon anser att det har stor betydelse för självförtroendet, eftersom det är en viktig faktor i läs- och skrivinlärningen. Liv menar att hon kan individanpassa undervisningen genom detta arbetssätt. Arbetet med datorn ger större möjligheter till att bearbeta texten och eleverna kan skriva långa och innehållsrika texter. Liv ser inga nackdelar med arbetssättet utan har istället råd till lärare. Hon anser att det har betydelse att ge eleverna tydliga modeller för hur arbetet ska gå till. Arbetsmanualen bör handla om allt ifrån hur man loggar in till hur samarbetet ska gå till. Det är också viktigt att tänka på att läraren fungerar som en handledare till eleverna, möter dem på deras nivå och leder dem successivt vidare i läs- och skrivutvecklingen. Liv har valt att organisera arbetet i tre grupper. En grupp skriver på datorerna, en grupp ritar och en grupp bygger. Därför är möbleringen i klassrummet viktig för att arbetsklimatet och arbetssättet ska fungera.
Page 1 and 2: Läsa eller skriva? En studie om da
Page 3 and 4: Abstract Om än tidigare forskning
Page 5 and 6: 5.1.3 Intervju med lärare som arbe
Page 7 and 8: 2 2. Syfte I syfte att jämföra l
Page 9 and 10: 4 att även kunna lägga ett genusp
Page 11 and 12: 6 4. Litteraturgenomgång 4.1 Tidig
Page 13 and 14: dessa ord kan vara okända för dem
Page 15 and 16: Alfabetisk/fonemisk skrivning Innan
Page 17 and 18: uppmärksamhet. Forskare har visat
Page 19 and 20: Syntetisk metod I en rik språkmilj
Page 21 and 22: Eleverna läser texten individuellt
Page 23 and 24: okstavsräckorna betyda något, til
Page 25 and 26: • kunna stava ord som eleven sjä
Page 27 and 28: 22 5. Resultat 5.1 Lärarintervjuer
Page 29: ska belysas. I år 3 tränar de sta
Page 33 and 34: 28 Ida hävdar att det finns skilln
Page 35 and 36: Trageton-inspirerat har erfarenhete
Page 37 and 38: 32 Adam arbetat Trageton-inspirerat
Page 39 and 40: omb...”, ”Och han pumpade muskl
Page 41 and 42: 36 6.2 Resultatdiskussion Intervjud
Page 43 and 44: arbetssätt har vi insett att det
Page 45 and 46: 40 7. Referenser Alexandersson, Mik
Page 47 and 48: Bilaga A 42 Intervjufrågor Lärare
Page 49 and 50: Skrivuppgiftens upplägg Bilaga B 4

Läsa eller skriva?

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?