Läsa eller skriva?

1
1. Inledning
Under vår lärarutbildning vid Umeå universitet har vi studerat olika läs- och skrivmetoder av
traditionellt slag. Dessa metoder tog vi till oss, kritiserade och reflekterade över i ett
framtidsperspektiv. Efter någon termin under vår utbildning fick vi höra talas om den norske
forskaren Arne Trageton, både teoretiskt i en fördjupningskurs i svenska samt i praktiken under den
verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Trageton menar att de senaste tjugo årens forskning har
visat att skrivning är lättare än läsning och har därmed valt att vända på ordföljden i uttrycket ”läsoch
skrivinlärning” till skriv- och läslärande. Med sin nya syn ser han ett närmare samband mellan
de fyra huvudområdena i modersmålet och hävdar att tala, lyssna, skriva och läsa kopplas tätare
samman om datorn används som ett centralt verktyg i undervisningen (Trageton 2005, s.7).
Hessling (2008, s.5) skriver att forskarna är eniga om att skrivning är nyttig hjärngymnastik. Tidigt
börjar barnen att skriva och det sker genom att klottra och visa intresse för bokstäver och ord. När
de skriver formas deras tankar på ett meningsfullt sätt. Författaren skriver vidare att läsning och
skrivning går hand i hand. En uppfattning som vi delar med Hessling är att lärarens huvudroll är att
bemöta eleven där den befinner sig, för att utveckla denne till en god läsare och skrivare oavsett
arbetssätt.
I en fördjupningskurs i svenska belystes Tragetons modell. Efter intressanta läsupplevelser blev vi
nyfikna på arbetssättet, som har fått god kritik och spridit sig till många länder. Vi reflekterade över
verktyget och undrade hur det kan användas i praktiken. Under en av våra verksamhetsförlagda
utbildningar har vi kommit i kontakt med lärare som inspirerats av Tragetons forskning. I den klass
där praktiken genomfördes, år 2-3, berättade handledaren om sitt arbetssätt med datorn som
hjälpmedel. Denne betonade dock att klassen mödosamt skriver mycket med pennan, då hon
beklagade sig över den vaga IT-utrustning som fanns på skolan.
Under utbildningens sista termin var det dags för verksamhetsförlagd utbildning igen, den här
gången i år 1-2 på samma skola. Innanför klassrummets dörr hade inspirationen av Trageton
resulterat i fyra datorer med plattskärmar samt en laserskrivare med färg. Klassrummets miljö och
möblering belyste stor satsning på skriv- och läslärande! ”Titta vad långt jag har skrivit och jag är
inte klar än!”, sa en av flickorna med stora fascinerande ögon. ”Kan du läsa högt det jag skrivit?”
Läraren läste hennes berättelse med inlevelse och flickan lyssnade stolt. Efteråt lyste hennes ögon
och ett leende formades av hennes läppar. Det märktes tydligt att flickan hade funnit glädje i sitt
skrivande.
Efter dessa upplevelser har funderingar väckts, vilket har skapat ett intresse för området. Vi vill
därför fördjupa oss och bredda vår kunskapsrepertoar, eftersom vi kommer att ha nytta av resultaten
i vårt framtida yrke vad gäller val av skriv- och läsmetod. Vi vill i denna studie undersöka hur lärare
arbetar med läs- och skrivinlärning, samt jämföra hur deras arbetssätt påverkar eleverna i denna
process. Vi har valt att undersöka lärare som använder dator samt penna som verktyg i sin
undervisning. Fokus kommer att ligga på hur lärare har format ett arbetssätt till sitt eget som
utvecklar eleverna i respektive klass. Vi vill poängtera att digital undervisning inte innebär att
skrivning med penna utesluts. På senaste tiden talas det mycket om att det inte bara finns en metod
eftersom den perfekta metoden inte finns, utan huvudsaken är att eleverna blir bekanta med olika
läs- och skrivstrategier.