Läsa eller skriva?

• kunna stava ord som eleven själv ofta använder i skrift och ord som vanligen förekommer
(s.33).
(Skolverket 2008).
20
Lpo94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet)
I Lpo94 står det att språk, lärande och identitetsutveckling är nära sammankopplade. Möjligheterna
att kommunicera utvecklas genom rika samtalssituationer, där en kombination av läsning och
skrivning spelar en viktig roll. På så sätt får eleven tilltro till sin språkliga förmåga. Skolan ska även
förmedla de kunskaper alla i samhället behöver, och ska sträva efter att integrera kunskaper i olika
former. Skolan ska främja elevernas lärande och förbereda dem för att verka i det verkliga livet.
Eleverna ska lära sig att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Efter genomgången
grundskola ska eleven behärska det svenska språket, kan lyssna och läsa aktivt samt uttrycka sig i
tal och skrift (Lpo94, s.14 och18).
SOU
I läroplanskommitténs betänkande från 1992 ses färdigheter som en praktisk motsvarighet till
teoretisk förståelse. Det handlar om att eleven ska kunna hantera penna och papper, forma och
sammansätta bokstäver och ljuda. I detta sammanhang bör eleven först utveckla läsandet och
skrivandet så att färdigheterna passar att användas som meningsfulla verktyg för kommunikation.
(SOU 1992:94). Barn är olika och det är viktigt att hitta sätt att följa inlärningen. Med detta menas
att barn i olika åldrar lär sig läsa och skriva på olika sätt. Lärarnas undervisningsstrategier syftar till
att ge stöd, hjälp, uppmuntran och vägledning för att komma igång. Ett viktigt inslag i denna
process är en stimulerande läromiljö för barn/lärare för att åstadkomma lyckade strategier. Det är
viktigt, oavsett strategi, att barnen så tidigt som möjligt bli sedda och hörda och får möjlighet att
utveckla en bild av sig själva som säger jag vill kunna läsa och skriva (SOU 1997:108, s.123,
s.279).
4.3.2 God skrivutveckling
Kartläggning
Lundberg (2008, s.88-89) beskriver hur läraren kan kartlägga elevens kunskap med hjälp av fem
dimensioner under första tre till fyra skolåren. Dessa dimensioner är sammankopplade och kan
användas var för sig. Författaren har beskrivit varje fas för sig för att underlätta lärarens arbete
angående uppföljning av elevens utveckling. Faserna visar vad eleven bör kunna eller klara av vid
viss ålder. God skrivutveckling innehåller två typer av schema. Ett för läraren för att följa upp
elevens skrivutveckling och det bör ske regelbundet, medan den andra är för eleven själv för att
kunna följa upp sin egen utveckling och se sina framsteg i skrivningen. I studien kommer de tre
dimensioner nedan att användas för kartläggning av elevernas texter.
Stavning
1. Låtsasskriver med klotter
2. Arrangerar klottret i rader
3. Skriver pseudobokstäver (som liknar riktiga bokstäver)
4. Skriver slumpmässiga sekvenser av bokstäver – pseudotext
5. Kan skriva några riktiga bokstäver
6. Kan skriva det egna namnet på teckningar
7. Klarar ofta att skriva begynnelsebokstaven i ord
8. Skriver ord med påhittad stavning, ofta med utelämning av vokaler (t ex LFT för elefant,