Tomas av Aquinos gudsbevis

Att Gud existerar och liknande sanningar om Gud som vi kan
få kunskap om med det naturliga förnuftet, är inte trosartiklar
utan förberedelser för dessa artiklar (præambula ad articulos).
Tron förutsätter nämligen den naturliga kunskapen så som nåden
förutsätter naturen och som perfektion förutsätter det som kan
göras perfekt. Å andra sidan hindrar inget att det som i sig självt
är bevisbart och vetbart, accepteras som trosartikel av den, som
inte förstår beviset. 21
Thomas påstår här att vissa teologiska påståenden som att Gud existerar
inte är trosartiklar, dvs de accepteras inte enbart, eller huvudsakligen, av
den anledningen att Gud har uppenbarat dem. De inses i stället med det
naturliga förståndet och deras relation till teologin är snarast att fungera
som någon slags rationella förutsättningar för denna vetenskap (præambula
fidei). Det verkar ju orimligt att grunda sin tro på att Gud existerar på
en tro att Gud skulle ha uppenbarat detta. Det är bara om Gud finns som
gudomliga uppenbarelser är möjliga. Om Gud inte skulle finnas så måste det
som anses vara gudomliga uppenbarelser diskvalificeras som sådana. Det vill
säga: Guds existens måste bevisas för att uppenbarelsen skall kunna visas
vara möjlig, och detta bevis kan inte referera till uppenbarade premisser,
om man vill undvika onda cirklar. Däremot finns inget hinder för den som
inte förstår gudsbevisen att acceptera att Gud existerar i tro. I den andra
invändningen pekades det på det faktum att vi inte vet vad Gud är och att
vi följaktligen inte borde kunna bevisa något om honom. Thomas invänder
att:
I ett bevis av orsaken från effekten, måste man använda effekten
i stället för orsakens definition för att bevisa att orsaken existerar,
detta gäller i högsta grad vid gudsbevis. När man skall
bevisa att något existerar så måste namnets betydelse, och inte
detta någots natur, eller definition (quod quid est) vara det som
binder samman beviset (först när man vet huruvida en entitet
existerar kan man fråga vad denna entitet är för något). Men
Gud benämns med utgångspunkt från sina effekter, vilket kommer
att bevisas nedan, alltså kan vi använda det som namnet
’Gud’ betyder när vi bevisar att Gud existerar utgående från
just dessa effekter. 22
21 ..../Deum esse et alia hujusmodi quæ per rationem naturalem nota possunt esse de
Deo, ut dicitur Rom. non sunt articuli fidei sed præambula ad articulos. Sic enim fides
præsupponit cognitionem naturalem sicut gratia naturam et ut perfectio perfectibile. Nihil
tamen prohibet illud quod per se demonstrabile est et scibile, ab aliquo accipi ut credibile
qui demonstrationem non capit.
22
..../cum demonstratur causa per effectum necesse est uti effectu loco definitionis
causæ ad probandum causam esse, et hoc maxime contingit in Deo. Quia ad probandum
aliquid esse necesse est accipere pro medio quid significet nomen, non autem quod quid est
11