Tomas av Aquinos gudsbevis

More documents

Recommendations

Info

utgångspunkt i den av oss observerbara världen. Han avslutar sedan sitt resonemang med att ge fem olika sådana empiriska argument som han anser bevisar Guds existens. Summa Theologiæ är indelad i ett antal frågor (quæstiones), vilka i sin tur är indelade i artiklar (articuli). Hela diskussionen om Guds existens förs inom ramen för fråga 2 i första delen av S.T., där de tre nämnda delfrågorna behandlas i varsin artikel. Varje artikel i Summa Theologiæ börjar med en eller flera invändningar (filosofiska som teologiska) mot Thomas åsikt, sedan kommer en kärnfull invändning mot invändningarna ofta med hänvisning till någon auktoritet bland de antika filosoferna eller kyrkofäderna. Denna invändning inleds med orden Å andra sidan (Sed contra). När dessa preliminärer är avklarade kommer Thomas eget resonemang, vilket inleds med ordet Svar (Responsio). Först efter detta argument kommer Thomas svar på de inledande invändningarna i tur och ordning. Jag tänker nu gå igenom hela fråga 2, presentera Thomas text i egen översättning, och diskutera de olika filosofiska poängerna respektive problemen i samband med originaltexten. 1 Artikel 1. Är Guds existens självevident De intressantaste argumenten i det här sammanhanget är väl hans kritik av det ontologiska gudsbeviset och hans lära om att en sanning mycket väl kan vara självevident i sig själv utan att vara det för oss, därför att vi endast har partiell förståelse av de ingående begreppen. Men här kommer i alla fall den första invändningen mot Thomas ståndpunkt: Det verkar som att det att Gud är, är känt i kraft av sig självt (per se notum). Ty om kunskap om något finns naturligt i oss (nobis naturaliter inest) så sägs detta vara känt för oss i kraft av sig självt, vilket uppenbarligen gäller för de första principerna. Men som Johannes av Damaskus säger i början av sin bok, kunskap om Guds existens är naturligt inlagd i alla. Alltså är det känt i kraft av sig självt, att Gud är. 2 Detta första motargument tar sin utgångspunkt i tanken att kunskap om Guds existens är medfödd, och därmed känd (vetad) i kraft av sig själv snarare än i kraft av något annat, som sinnenas vittnesbörd eller dylikt. 1.1 Det ontologiska gudsbeviset Nästa invändning är en parafras av Anselms av Canterbury sk. ontologiska gudsbevis: 2 Videtur quod Deum esse sit per se notum. Illa enim nobis dicuntur per se nota quorum cognitio nobis naturaliter inest, sicut patet de primis principiis. Sed, sicut dicit Damascenus in principio libri sui, omnibus cognitio existendi Deum naturaliter est inserta. Ergo Deum esse est per se notum. 2
De sanningar som uppfattas som sådana så fort de ingående termerna förståtts kallas kända i kraft av sig själva (självevidenta). Detta gäller enligt Aristoteles om grundprinciperna för bevisföring. Ty så fort man vet vad helhet och del är så vet man också att varje helhet är större än sin del. Men så fort man förstått vad namnet Gud betyder så erhåller man genast att Gud är. Något större än det som betecknas med detta namn kan nämligen inte betecknas (id quo majus significari non potest). Så fort man förstått namnet Gud så är det (som namnet betecknar) i intellektet, men det som både är i tinget (tingligt) och i intellektet (in re et intellectu) är större än det som endast är i intellektet, alltså följer att det (som Gud betecknar) även är i tinget (tingligt). Alltså är det känt i kraft av sig självt att Gud är . 3 Anselm argumenterar för att vi kan inse att Gud finns genom att enbart kontemplera betydelsen hos ordet Gud dvs dess definition. Detta argument kommer alltså att tillbakavisas nedan. Det är intressant att se att enligt den aristoteliska kunskapsteorin som Thomas har ärvt så karakteriseras såväl perception som intellektuell kunskap om tingen av att dessa existerar såväl tingligt (in re) som i sinnet (in sensu) respektive i intellektet (in intellectu) fast på olika sätt 4 . Härav följer att det som existerar i intellektet är exempel på kunskap endast om det samma även existerar i verkligheten, och eftersom kunskap är något större än det som är i intellektet men som inte är kunskap så borde följa att det som både är i intellektet och i verkligheten är större än det som endast är i intellektet 5 . Nästa motargument involverar ett bevis för att sanning existerar. 3 ..../illa dicuntur esse per se nota quæ statim cognitis terminis cognoscuntur: quod Philosophus attribuit primis demonstrationum principiis. Scito enim quid est totum et quid est pars, statim scitur quod omne totum major est sua parte. Sed intellecto quid significet hoc nomen Deus statim habetur quod Deus est. Significatur enim hoc nomine id quo majus significari non potest. Majus autem est quod est in re et intellectu quam quod est in intellectu tantum, unde cum intellecto hoc nomine Deus statim sit in intellectu, sequitur etiam quod sit in re. Ergo Deum esse est per se notum. 4 Att ett och det samma kan existera i olika form exemplifieras t.ex. av en symfoni som kan existera som CD-skiva, LP-skiva, partitur, framförande etc. 5 Strängt taget följer endast att det faktum att det både vore i intellektet och i verkligheten är större än det faktum att det endast vore i intellektet. Det som är i intellektet och eventuellt i verkligheten är ju ett och det samma. Det ena borde alltså inte kunna vara större än det andra. En tänkt hundralapp borde alltså i sig själv varken vara sämre eller bättre än en som återfinns i verkligheten, men att den även funnes i verkligheten verkar bättre än om den endast funnes i tanken. Majus autem est quod est in re et intellectu quam quod est in intellectu tantum verkar för övrigt även kunna översättas men att det både är i tinget och i intellektet är större än att det endast är i intellekteti stället för men det som både är i tinget och i intellektet är större än det som endast är i intellektet men i så fall är det två sakförhållanden som jämförs och inte en existerande Gud med en endast tänkt Gud, vilket det ontologiska argumentet verkar förutsätta, eftersom det hänger på definitionen av Gud som oändligt stor. 3
Page 1: Tomas av Aquinos gudsbevis Översä
Page 5 and 6: grundläggande principerna för bev
Page 7 and 8: njutningar, andra åter något anna
Page 9 and 10: proceduren vid naturvetenskaplig f
Page 11 and 12: Att Gud existerar och liknande sann
Page 13 and 14: natur. Att veta att solen är en v
Page 15 and 16: Detta bevis utgår alltså från de
Page 17 and 18: Ty det som är varmt aktuellt kan i
Page 19 and 20: organismen själv. Man kan alltså
Page 21 and 22: ofta utövandet av ett tings karakt
Page 23 and 24: är inte så att det finns en orsak
Page 25 and 26: Men om detta vore sant så skulle i
Page 27 and 28: en viss egenskap skall analyseras i
Page 29 and 30: som X står under från det subsist
Page 31: föränderliga och ej nödvändigt

Tomas av Aquinos gudsbevis

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?