uTbIlDnIng på fORsKARnIvå - Mälardalens högskola

More documents

Recommendations

Info

Forskning Mälardalens högskola har koncentrerat resurserna för forskning till de sex inriktningar som prioriterats i högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2009 – 2012. Valet av inriktningar har baserats på en bedömning av såväl nationella som regionala kompetensbehov och det finns goda förutsättningar för samverkan och samproduktion med både privat och offentlig sektor. Inriktningarna ska utgöras av forsknings- och utbildningsmiljöer med akademisk excellens och internationell konkurrenskraft med väl utvecklade akademiska samarbeten både nationellt och internationellt. Utbildning på forskarnivå har bedrivits inom fem av de sex inriktningarna och som redovisats ovan har MDH under 2011 även erhållit examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området Hälsa och välfärd vilket innebär att samtliga inriktningar kan bedriva akademisk verksamhet på alla nivåer. Intern samverkan och synergieffekter mellan olika forskningsinriktningar är något som högskolan lagt stor vikt vid under året och även fortsättningsvis kommer prioritera. Ett sådant identifierat område är hälsoteknik där två redan starka områden inom högskolan, forskning inom sensorteknik och hälso- och välfärdsforskning, har fortsatt att utveckla gemensam forskning, också i samverkan med kommuner och landsting. Under året har högskolans forskningsinriktningar varit framgångsrika i att erhålla externa medel i konkurrens med andra vetenskapliga miljöer. Högskolans externa forskningsbidrag kommer huvudsakligen från Vinnova, statliga myndigheter, svenska forskningsstiftelser, nationella forskningsråd, genom samarbeten med andra universitet och högskolor och genom EU medel. Högskolans forskning finansieras också genom forskningsbidrag från kommuner, landsting och företag. Didaktik och interkulturell kommunikation Vid högskolan är Didaktik en ämnesövergripande samlingsnod för forskning och undervisning inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik, matematikdidaktik, språkdidaktik, förskoledidaktik och pedagogisk teori. Forskning bedrivs kring interkulturella miljöer och kommunikation kopplat både till lärarutbildningarna och till utbildning mer generellt. Forskningen inom inriktningen bedrivs inom fem forskningsmiljöer: barn och unga i skola och samhälle, matematik, naturvetenskap och teknik inom ämnenas didaktik, skolledarskap och interkulturellt lärande, språk– och litteraturdidaktik samt studier i intersubjektivitet och skillnad i pedagogisk verksamhet. Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning Forskningsinriktningen består av forskning inom Industriell ekonomi och organisation och forskning inom Arbetslivsvetenskap. Inom Industriell ekonomi och organisation sammanförs forskning i teknik, ekonomi och samhällsvetenskap. Inom dess ram samlas ingenjörer, ekonomer och samhällsvetare och forskningen fokuserar särskilt på industriell förnyelse, ett område med samhällsekonomisk betydelse. Inom Arbetslivsvetenskap bedrivs forskning kring sociala och psykologiska processer, arbete och hälsa och sociala och samhälleliga processer. Hälsa och välfärd Forskningsinriktningen utgörs av ett kunskapsfält där hälsoforskning och välfärdsforskning möts med två delmängder som sammanfaller. Den tvärvetenskapliga forskningen fokuserar på kunskapsområdet i gränslandet mellan vård som utförs i landsting och omsorg som utförs i kommuner. Vid halvårsskiftet beslutade Högskoleverket bevilja MDH:s ansökan om examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området Hälsa och välfärd. Forskningen har under året fortsatt att formas kring den nya utbildning som startar under 2012. Inbyggda system Inbyggda system är MDH:s mest forskningsintensiva inriktning med två samverkande profiler: Mälardalens realtidsforskningscentrum (MRTC) och Intelligenta sensorsystem (ISS). MRTC består av nio forskargrupper med forskning relaterad till programvara för datorer i produkter och produktionssystem. Inom ISS finns fyra forskningsgrupper som fokuserar på mobila sensorsystem och robotik för ökad säkerhet och effektivitet inom industri och hälso- och sjukvård. En indikation på Inbyggda systems starka ställning i det svenska akademiska landskapet är att forskningsinriktningen som enda miljö vid nyare universitet och högskolor tilldelats ett flertal stora forskningsbidrag från Stiftelsen för strategisk forskning. Innovation och produktrealisering Inom forskningsinriktningen bedrivs forskning i tre miljöer; design och visualisering, innovationsledning samt produktrealisering. Forskningen utvecklar processer för effektiv produktrealisering i nära samverkan med privat och offentlig sektor och andra lärosäten. Nationella strategiska forskningsmedel har tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan tilldelats forskningsinriktningen inom produktionsteknik (XPRES). Forskningsinriktningen driver samverkansplattformen Mälardalen Industrial Technology Center, MITC. Miljö, energi och resursoptimering Inom forskningsinriktningen bedrivs tvärvetenskaplig forskning med kompetenser inom byggnadsteknik, energiteknik, miljöteknik, miljövetenskap och tillämpad matematik. Den tvärvetenskapliga forskningen ger en unik möjlighet att hitta lösningar med hållbara energisystem genom praktiska experiment, modellering och utveckling av verktyg för analys och styrning. Under året har ett arbete pågått med att ytterligare fokusera forskningen mot området Framtidens energi, i synnerhet förnybar energi och intelligenta energisystem. Samverkan inom forskning MDH har under många år bedrivit forskning i samverkan och samproduktion med omgivande samhälle. Under 2011 var 59 procent av högskolans forskning externfinansierad, vilket både är ett uttryck för hög kvalitet i högskolans forskning och ett uttryck för hög grad av samverkan i och med att flera av projekten har externa samarbetspartners. 20 Mälardalens högskola, årsredovisning 2011
Vid högskolan finns flera stora forskningsbaserade samproduktionsprojekt, till exempel initiativen Robotdalen, Automation region, Samhällskontraktet och minST innovation. Inom dessa projekt medverkar akademi, privat och offentlig sektor för att gemensamt skapa värde och nytta genom ny kunskap för nationell och regional utveckling. Intern samverkan och synergieffekter mellan olika forskningsmiljöer är också av stor vikt för vidareutveckling av högskolans forskning. Ett sådant identifierat område som utvecklats ytterligare under året är hälsoteknik. Här möts två redan starka forskningsområden inom MDH, forskning inom sensorteknik och hälso- och välfärdsforskning. Forskningsprestationer Nedan redovisas antalet refereegranskade artiklar i tidskrift respektive refereegranskade konferensbidrag, uppdelade på de sex forskningsinriktningarna. Ett antal publikationer har inte kunnat hänföras till någon av forskningsinriktningarna. Uppgift som hänför en publikation till en forskningsinriktning saknas i DIVA och måste manuellt läggas på i efterhand utifrån uppgifter om författaren där det är möjligt. Om det inte varit möjligt redovisas dessa publikationer under Övrigt. Diagram 21 Refereegranskade artiklar i tidskrift Det totala antalet vetenskapliga publikationer (refereegranskade artiklar i tidskrift och refereegranskade konferensbidrag) är oförändrat jämfört med 2010. Forskningsmiljöerna Hälsa och välfärd, Innovation och produktrealisering och Inbyggda system har fler publikationer i tidskrift. Innovation och produktrealisering och Inbyggda system har även fler refereegranskade konferensbidrag. De andra tre forskningsmiljöerna, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning, Didaktik och interkulturell kompetens och Miljö, energi och resursoptimering har färre publikationer. Forskningsinriktningarna HV, DIK och MERO har betydligt färre konferensbidrag under 2011 jämfört med 2010 medan IS och IPR båda ökat antalet konferensbidrag. Prestationer relaterat till kostnader inom verksamhetsområdet forskning enligt FÅB 3:1 Uppdragsforskning Ett mått på samverkan inom forskningen är uppdragsverksamheten. Kostnaderna för uppdragsforskningen uppgick 2011 till 8,0 mnkr, att jämföra med 9,0 mnkr 2010 och 9,0 mnkr 2009. Publikationer Diagram 23: kostnader/publikation totalt 2008-2011 50 600 45 40 500 455 509 473 459 35 400 30 25 300 20 15 10 2008 2009 2010 2011 200 100 5 0 HAS HV DIK IPR IS MERO Övrigt Källa: DIVA Not: Under 2011 har publikationsdata för publikationsåren 2008-2010 städats och kompletterats. Det betyder dels att vissa justeringar gjorts mellan åren, dels att antalet publikationer för dessa år totalt har ökat jämfört med årsredovisningen 2010. Diagram 22 Refereegranskade konferensbidrag 140 120 100 80 0 2008 2009 2010 2011 Kostnad per publikation (tkr) Not: Siffran för 2010 har räknats om efter att publikationsdata för 2010 uppdaterats under året. Siffran har då minskat jämfört med redovisningen i ÅR2010 på grund av att fler publikationer för 2010 nu redovisats. Diagrammen visar totala antalet refereegranskade publikationer (artiklar i tidskrift och konferensbidrag) i relation till kostnaderna för forskning och utbildning på forskarnivå. Kostnaden ligger tämligen jämnt kring ca 460 tkr. Diagram 24: kostnader/publikation per inriktning 2010-2011 [tkr] 60 40 2008 2009 2010 2011 1400 1200 1195 20 0 HAS HV DIK IPR IS MERO Övrigt Källa: DIVA Not: Under 2011 har publikationsdata för publikationsåren 2008-2010 städats och kompletterats. Det betyder dels att vissa justeringar gjorts mellan åren, dels att antalet publikationer för dessa år totalt har ökat jämfört med årsredovisningen 2010. 1000 800 600 400 668 900 380 447 728 382 340 735 457 504 420 2010 2011 200 0 DIK HAS MERO HV IPR IS Mälardalens högskola, årsredovisning 2011 21
Page 1 and 2: Års redo visn ing 2011
Page 3 and 4: Innehåll REKTOR HAR ORDET 2 ResulT
Page 5 and 6: ResulTATRedovisningens utformning
Page 7 and 8: var att verket bedömde lärarresur
Page 9 and 10: Utbildning på grundnivå och avanc
Page 11 and 12: Antal studenter och genomströmning
Page 13 and 14: fått högt resultat vad gäller pr
Page 15 and 16: Diagram 13 Antal utfärdade examina
Page 17 and 18: Under 2011 har högskolan sett öve
Page 19 and 20: Utbildning på forskarnivå Utbud M
Page 21: StudentinflyTAnde Studentinflytande
Page 25 and 26: Anställda Kompetensförsörjning M
Page 27 and 28: Särskilda åTAganden - Idélab Inr
Page 29 and 30: Olika finansieringskällors andel
Page 31 and 32: Ekonomiskt utfall per verksamhetsgr
Page 33 and 34: Årsbokslut ResulTATRäkning tkr 20
Page 35 and 36: Anslagsredovisning tkr Utgiftsområ
Page 37 and 38: Redovisning av högskoleutbildning
Page 39 and 40: Tilläggsuppgifter och noter Redovi
Page 41 and 42: Not 8 2011-12-31 2010-12-31 Materie
Page 43 and 44: Väsentliga uppgifter Utbildning oc
Page 45 and 46: UNDERTECKNANDE Styrelsen för Mäla

uTbIlDnIng på fORsKARnIvå - Mälardalens högskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?