Ãrsredovisning 2008 - Skanska

More documents

Recommendations

Info

Hållbar utveckling Miljöagenda ISO14001 Major Non Conformance Citations Förstärkta ledningssystem The frequency of MNCs in 2005–2008 Skanska använder internationellt erkända miljöledningssystem för att säkerställa enhetlig rapportering Number 10 och transparens av resultaten. Bolagets miljöledningssystem följer standarden ISO14001. Samtliga avvikelser rapporteras och registerförs. Med en detaljerad 6 8 statistik, i synnerhet beträffande påverkan på lokal 4 nivå, möjliggörs för Skanska att regelbundet se över 2 och förbättra effektiviteten på miljöområdet inom alla affärsenheter. Rapporteringen av allvarliga avvikelser 0 2005 2006 2007 2008 utgör ett av nyckeltalen för Skanskas årliga redovisning, med resultaten redovisade här. Of the thirteen Business Alla byggprojekt – oavsett om det gäller bostadshus, kontorsbyggnader eller infrastruktur – designas received no MNC citations Units in Skanska, eight have since January 2005 and two och byggs för att utveckla samhället. Trots det have förekommer lokala avbrott eller störningar ofta i samband and 1995 respectively. had none since 1999 med byggprocessen. Skanska arbetar för att reducera Seven of the eight MNCs in de lokala störningarna till ett minimum, både 2006 under relate to two BUs that were undergoing business själva byggprocessen och efteråt. Genom att arbeta restructuring at the time. enligt standarden ISO14001 minimeras tillfälliga störningar, samtidigt som Skanska kan följa upp och mäta resultaten enligt vedertagna standarder och mätvärden. Kundorientering Skanska är välkänt som en ledande aktör när det gäller hållbart byggande. Genom att följa standarder som ISO14001, formas delar av bolagets verksamhet. Det finns dock mycket kvar att göra på området för en hållbar utveckling. Under 2008 togs ett nytt, stort initiativ inom Skanska. Initiativet ”Grönt byggande” inriktar sig på att erbjuda kunderna ekonomiskt attraktiva produkter och tjänster som ger många miljömässiga fördelar. Ett resultat är verktyget ”Green Toolbox”. Det innefattar flera olika lösningar för en grön byggteknik – innovativa, kreativa lösningar och tekniker som just nu används i många av Skanskas projekt runtom i världen. Gröna byggtekniker kan inte undervärderas när det gäller Skanskas affärer. Från 2009 kommer bolagets alla nya byggnationer av kommersiella byggnader i de nordiska länderna att vara miljöcertifierade och uppfylla amerikanska LEED-standarden (Leadership in Energy and Environment Design). I Helsingfors har Skanska uppfört Finlands första byggnad som uppnått förcertifiering enligt det amerikanska LEEDsystemet och EU GreenBuilding-klassificering. I Centraleuropa erhölls EU GreenBuilding-klassificering för det kommersiella byggnadsprojektet Nordica Ostrava i Tjeckien och Nepliget Center i Budapest, Ungern. För att svara på den växande efterfrågan har mer än 400 Skanska-medarbetare vidareutbildats i byggtekniker med eco-design, som följer kraven för erkända, internationella standarder, till exempel det amerikanska LEED- och det brittiska BREEAMsystemet. Energi och klimat Av världens totala koldioxidutsläpp som orsakas av människan beräknas omkring 40 procent komma från byggsektorn, från dess leverantörer och de byggda miljöer som etableras. Mot bakgrund av detta är det självklart att Skanska fokuserar på åtgärder inom energi- och miljöområdet. Med utgångspunkt i det internationellt accepterade GHG-protokollet (GHG, Greenhouse Gas) har en heltäckande och ISO 14001 allvarliga avvikelser (MNC) identifierade frekvens av MNC under 2005–2008 Antal 10 8 6 4 2 0 2005 2006 2007 2008 Av de tretton affärsenheterna i Skanska, har åtta inte haft någon MNC sedan januari 2005 och två har inte haft någon MNC sedan 1999 och 1995. Sju av de identifierade MNC 2006 avsåg till två affärsenheter som vid den tiden omstrukturerades. Erfarenhet av miljöanpassad design Antal 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2004 2005 2006 2007 2008 Antalet professionellt utbildade eller godkända inom området eco-design har nästan tredubblats sedan 2007. gedigen mätmetod för utsläpp av växthusgaser utvecklats, med stöd från organisationen Carbon Disclosure Project (CDP). Då Skanska fäster stor vikt vid miljöarbetet har konkurrenter ombetts delta, för att tillsammans ta fram ett enhetligt verktyg som gör det möjligt att få rättvisande mätresultat av koldioxidutsläppen för alla. Koldioxidavtryck 2008 I år kan bolaget för första gången redovisa koldioxidutsläpp, som för 2008 utgjorde 356 000 ton i Scope 1 (Absolute Carbon Dioxide) och 88 000 ton i Scope 2 (Absolute Carbon Dioxide). Som en jämförelse kan nämnas att Skanskas totala, direkta koldioxidutsläpp för hela 2008 års globala verksamhet motsvarar utsläppen för en enda, medelstor cementanläggning under motsvarande tid. Skanskas intensitetsfaktor var 3,3 ton koldioxid per miljon kronor i intäkter. Det är känt att byggbranschen kan göra mycket för att reducera energiförbrukning, framförallt genom design och att bygga bostäder, kontorsbyggnader och offentliga byggnader med låga koldioxidutsläpp eller inga alls. Det råder dock en allmän brist på enhetlighet när det gäller mätning och redovisning av koldioxidutsläpp. I nuläget följer mindre än hälften av alla bolag som ingår i CDPs register GHG-protokollet, ursprungligen utarbetat av World Resources Institute och den globala sammanslutningen World Business Council for Sustainable Development. Risken för oavsiktlig felrapportering av utsläppen är påtaglig, i synnerhet när det gäller Scope 3 rapporteringen från leverantörskedjan. Skanskas mål är att säkerställa att bolaget använder byggbranschens mest rättvisande och transparenta mätmetod för koldioxidavtryck. Policyarbete Skanska räknar med att vara ledande i debatten och genomföra aktiviteter inom området för koldioxidutsläpp. Bolaget kommer även fortsättningsvis att bedriva ett nära samarbete med EUs CLG-grupp – Corporate Leaders Group on Climate Change – för att främja en handlingskraftig agenda i Europa, där bolaget bidragit i utarbetandet av policydokument som till exempel Poznan-kommunikén. Skanska är det enda byggföretaget och den enda skandinaviska företrädaren i denna inflytelserika grupp. Fortsatt stöd kommer även att avsättas till Eco Num 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Sinc train pro trip 54 Hållbar utveckling Skanska Årsredovisning 2008
En leverantör om Skanska: ”Som en del av sin hållbarhetsagenda delar Skanska med sig av sina idéer och ambitioner till utvalda leverantörer. Denna öppna attityd gör det möjligt för oss på Paroc att förstå en av de viktigaste kundernas mål och strategi för en hållbar utveckling. På så sätt får vi den tid som krävs för att anpassa vår produktutveckling, så att vi kan jobba vidare på ett samarbete som grundar sig på ömsesidig, långsiktig framgång.” Jan Gustafsson, vice vd, Building Insulation Division, Paroc Oy AB som är den största tillverkaren av stenullsisolering i de nordiska länderna och en av Skanskas viktigaste leverantörer. En expertkonsult på området farligt avfall om Skanska: ”Skanska har intagit en ledande position genom att offentligt efterfråga ökad transparens och utlämnande av mer information när det gäller kemikalier i byggnadsmaterial. Genom sitt samarbete med ChemSec och ChemSec Business Group driver Skanska frågan om en hållbar kemikaliepolicy aktivt. Skanska fortsätter att peka på de utmaningar som nedströmsanvändare av kemikalier står inför, och behovet av att få fram adekvat säkerhetsinformation för de produkter som används. ChemSec ser positivt på att Skanska kontinuerligt och på frivillig basis uppdaterar sin lista över oönskade material med kemiskt innehåll. Detta är en viktig förebyggande åtgärd för att begränsa antalet farliga ämnen i byggprojekt.” Nardono Nimpuno, Senior Policy Advisor, Internationella kemisekretariatet (ChemSec), en icke vinstdrivande organisation som arbetar för en giftfri miljö. En expert på området koldioxidutsläpp om Skanska: ”CDP ser mycket positivt på Skanskas strävan efter en ökad standardisering för beräkning av växthusgasutsläpp i byggbranschen och utvecklingen av tillförlitliga nyckeltal och parametrar. Vi stöder Skanskas arbete med detta. Det här initiativet är ett viktigt steg för att förbättra tillgången på information för de placerare och investerare som tar hänsyn till klimatförändringsaspekten i samband med investeringsbeslut. Vi ser fram emot att samarbeta med Skanska på det här området.” Paul Dickenson, CEO, Carbon Disclosure Project som är en oberoende, icke vinstdrivande organisation som bland annat har världens största databas om näringslivets utsläpp av växthusgaser. internationella initiativ, till exempel FNs miljöprogram för en hållbar utveckling inom byggbranschen (Sustainable Building & Construction Initiative) och initiativet från World Business Council for Sustainable Development om energieffektiva byggnader (Energy Efficiency in Buildings Initiative). Gröna lösningar Den ekonomiska hållbarheten i tekniken med passiva hus – bostäder som förbrukar avsevärt mycket mindre energi för uppvärmning jämfört med konventionella bostadshus – har bekräftats i ett flertal projekt som Skanska genomfört, i synnerhet i Sverige, där både nybyggda och renoverade bostäder gagnats av denna teknik. I London har det banbrytande, kreativa byggprojektet på One Kingdom Street genomförts i samarbete med en konsultbyrå med expertis på området koldioxidutsläpp, för att beräkna byggnationens totala koldioxidavtryck ända fram till tidpunkten för överlämnande till kund. Byggmaterialen stod för 85 procent av det totala utsläppet. I projektet ingick också installationen av en helt ny typ av geotermiskt värmesystem som var ingjutet i byggnadens betongstruktur, Energy Piles TM . Det är bara ett av exemplen på den nyskapande teknik som används inom bolagets program för ett grönt byggande. Ett annat exempel är användningen av värmeväxlare, inklusive användning av Europas största sjöbaserade system, som installerades nära sjukhuset Kings Mill Private Finance Hospital och som används för att värma upp samt kyla ner utrymmen som operationsrum. Fokus på förnybar energi kommer att vara centralt för att Skanska ska kunna projektera och bygga byggnader som mildrar konsekvenserna av och anpassar sig efter ett klimat i förändring. Det är svårt att få fram exakta och rättvisande mätningar av energiförbrukning och inbyggd koldioxid, men sådana mätningar måste göras möjliga om åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen ska bli meningsfulla. Flera av de nyckeltal som introducerades inom organisationen under 2008 utgör mätpunkter som gör det möjligt att mildra klimatförändringarna och anpassa våra produkter och tjänster. Dessa nyckeltal kommer att rapporteras och jämföras på årsbasis. Man minskar även byggprojektens påverkan på energi och klimat genom en rad projekt inom förnybar energi. I staden Knezice, sju mil öster om Prag i Tjeckien, har Skanska nyligen byggt en kraftanläggning för biogas. Anläggningen producerar förnybar energi från biologiskt nedbrytbart avfall, och löser på så sätt kommunens problem med avfallshantering. Samtidigt främjas lokal självförsörjning av energi vilket leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Dessutom medför det lägre energikostnader för invånarna. I Chile kommer 23 nya vindkraftverk snart att producera el – detta som ett joint venture-projekt mellan Skanska och det norska bolaget SN Power. Utmaningen i det här fallet är något ovanlig, nämligen att vinden på platsen är känd för sina våldsamma kastbyar. Materialval och användning För att en hållbar samhällsutveckling ska kunna bli verklighet är det avgörande att rätt material väljs och att dessa material sedan används på rätt sätt. Ofta är det nödvändigt att investera lite mer initialt i en byggnad för att få kostnadsbesparingar under användningen. Det ekologiska bostadsområdet Eko-Viikki utanför Helsingfors är ett bra exempel på detta. Byggnationen var ett pionjärprojekt som genom sina små utsläpp var det första att uppfylla den finska M1-standarden. Alla interiörmaterial och -ämnen överträffade standardvärdena, vilket förutsätter att den totala mängden flyktigt organiskt ämne (VOC) understiger 200 µg/m2/timme. Byggnaderna var i genomsnitt omkring fem procent dyrare att bygga jämfört med konventionella bostadshus i Finland, till följd av att miljövänligare och mer energieffektiva funktioner och material har använts. Bostadshusen i Skanskas Eko-Viikki förbrukar dock upp till en tredjedel mindre energi och vatten jämfört med det typiska nybyggda bostadshuset i Finland. Detta leder till lägre boendekostnader. Konceptet för miljöeffektivitet är enkelt – att producera mer med mindre åtgång av råmaterial och energi. Förbättringar i materialanvändning kommer tveklöst att innebära märkbara, positiva effekter på den hållbara utvecklingen. Enligt uppskattningar står byggsektorn och dess leverantörskedja för upp till 50 procent av allt deponerat avfall och för hälften av världens samlade mineralbrytning. Enligt en studie som nyligen genomfördes i Storbritannien går material till ett värde av upp till två procent av intäkterna till spillo på detta sätt. Skanska fortsätter att vara ledande inom klimatområdet genom att stödja den inflytelserika Poznan-kommunikén. Skanska Årsredovisning 2008 Hållbar utveckling 55
Page 1 and 2:
Årsredovisning 2008
Page 3 and 4:
Innehåll Koncernchefen har ordet
Page 5 and 6: ”Vi siktar på att vara den ledan
Page 7 and 8: I avsnittet Koncernöversikt stora
Page 9 and 10: Infrastrukturutveckling Skanska utv
Page 11 and 12: Nya initiativ 2008 En rad grepp har
Page 13 and 14: Rutiner för riskhantering Riskhant
Page 15 and 16: Grönt byggande på stark frammarsc
Page 17 and 18: Avsikten är att bättre förstå m
Page 19 and 20: Kursutveckling Skanska-aktien 1 jan
Page 21 and 22: 20 23 26 Ny järnvägsknutpunkt i P
Page 23 and 24: Projektmöjligheter skapas också g
Page 25 and 26: Vatten är en livsnödvändighet. E
Page 27 and 28: Marknaden för offentlig privat sam
Page 29 and 30: Skanska Årsredovisning 2008 Byggve
Page 31 and 32: 30 32 33 Lugn och småskalighet i P
Page 33 and 34: heter. Även här sätts minimikrav
Page 35 and 36: Ullstorps Gårdar lockar barnfamilj
Page 37 and 38: 36 39 40 Nordens första LEED-konto
Page 39 and 40: hos fastighetsinvesterare. Markvär
Page 41 and 42: Deloittes nya polska huvudkontor sa
Page 43 and 44: Skanska Årsredovisning 2008 Kommer
Page 45 and 46: 46 48 49 Stimulerande skolmiljö i
Page 47 and 48: tande för att tjänster och anläg
Page 49 and 50: Offentlig privata samverkansprojekt
Page 51 and 52: Efterlängtad motorväg öppnad Den
Page 53 and 54: 52 53 56 Arbetsmiljöutbildning och
Page 55: Affischer med budskap om planering
Page 59 and 60: Förvaltningsberättelse Skanska Å
Page 61 and 62: Intäkter Intäkter per verksamhets
Page 63 and 64: kronor, varav 3,8 miljarder kronor
Page 65 and 66: Avkastningen på sysselsatt kapital
Page 67 and 68: ledarskapsutbildningar inom stora a
Page 69 and 70: Koncernens resultaträkning Mkr Not
Page 71 and 72: Koncernens balansräkning Mkr Not 2
Page 73 and 74: Koncernens kassaflödesanalys Mkr 2
Page 75 and 76: Moderbolagets balansräkning Mkr No
Page 77 and 78: Noter med Redovisnings- och värder
Page 79 and 80: Tillgångar som uppfyller kraven i
Page 81 and 82: den för lämnade förmåner redovi
Page 83 and 84: Likaledes beaktas ej heller garanti
Page 85 and 86: lagda belopp för löner och andra
Page 87 and 88: Not 04 Redovisning per segment Inde
Page 89 and 90: Not 04 Fortsättning B. Sekundärt
Page 91 and 92: Not 06 Finansiella instrument Finan
Page 93 and 94: Not Avstämning mot balansräkninge
Page 95 and 96: Not 06 Fortsättning Säkerhet Konc
Page 97 and 98: Not 06 Fortsättning Likviditetsres
Page 99 and 100: Not 07 Förvärv av rörelse Rörel
Page 101 and 102: Not 10 Rörelseresultat Rörelseres
Page 103 and 104: Not 13 Nedskrivningar/återföring
Page 105 and 106: Not 16 Fortsättning Nettot av upps
Page 107 and 108:
Not 17 Fortsättning Uppgift om ans
Page 109 and 110:
Not 18 Fortsättning Nedskrivning a
Page 111 and 112:
Not 20 Fortsättning Specifikation
Page 113 and 114:
Not 22 Omsättningsfastigheter/Proj
Page 115 and 116:
Not 23 Material- och varulager mm N
Page 117 and 118:
Not 26 Fortsättning Eget kapital h
Page 119 and 120:
Not 28 Fortsättning ITP 1-planen i
Page 121 and 122:
Not Avsättningar redovisas i enlig
Page 123 and 124:
Not 32 Förväntade återvinningsti
Page 125 and 126:
34 Effekt av ändrade valutakurser
Page 127 and 128:
Not 34 Fortsättning Koncernens bal
Page 129 and 130:
Not 35 Fortsättning Sambandet mell
Page 131 and 132:
37 Not Ersättning till ledande bef
Page 133 and 134:
Not 37 Fortsättning Totalt förvä
Page 135 and 136:
Not 40 Fortsättning B. Skanska som
Page 137 and 138:
Not 43 Koncernen fem år i sammandr
Page 139 and 140:
Not 43 Fortsättning Nyckeltal 4),
Page 141 and 142:
Moderbolagets noter Not 45 Finansie
Page 143 and 144:
Not 51 Finansiella anläggningstill
Page 145 and 146:
Not 58 Skulder, moderbolaget Skulde
Page 147 and 148:
Not 63 Upplysningar om närstående
Page 149 and 150:
Revisionsberättelse Till årsstäm
Page 151 and 152:
Bolagsstyrningsrapport 2008 för Sk
Page 153 and 154:
Styrelsen har under året hållit n
Page 155 and 156:
finns på sidan 155. Verkställande
Page 157 and 158:
Koncernledning Johan Karlström VD
Page 159 and 160:
Sir Adrian Montague Storbritannien,
Page 161 and 162:
För cirka 1,8 miljarder kronor byg
Page 163 and 164:
traktssumman uppgår till NOK 475 m
Page 165 and 166:
Mer information om Skanska Worldwid
Page 167 and 168:
Årsstämma Kalendarium Årsstämma
show all

Ã rsredovisning 2008 - Skanska

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2008 - Skanska