NordISKT TEmA 2009 - Tandläkartidningen
NordISKT TEmA 2009 - Tandläkartidningen
NordISKT TEmA 2009 - Tandläkartidningen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
VETENSKAP & KLINIK FACKPRESS<br />
Samverkande<br />
bakterier ökar<br />
parodontitrisk<br />
journal of clinical<br />
microbiology<br />
➤Närvaron av flera olika<br />
arter av parodontitbakterier<br />
i saliven, snarare än<br />
närvaron av en viss art, har<br />
samband med den kliniska<br />
förekomsten av parodontit,<br />
enligt finska forskare.<br />
Det finns många studier<br />
av bakteriemängden subgingivalt<br />
vid olika stadier<br />
av parodontit liksom i<br />
friskt parodontium. Däremot<br />
är det nästan okänt<br />
hur många bakterier som<br />
finns naturligt i saliv. I en<br />
studie från 2007 visade<br />
forskargruppen att olika<br />
parodontitbakterier har<br />
varierande bärarprofiler<br />
beroende på patientens<br />
ålder, utbildningsnivå och<br />
parodontalt status. Av sex<br />
undersökta bakterier fanns<br />
minst en hos 88 procent av<br />
de studerade personerna.<br />
Syftet var att utröna om<br />
saliv kan användas i diagnostiken<br />
av parodontit.<br />
Salivprover från 1 198 personer<br />
undersöktes och i<br />
dessa fastställdes mängden<br />
av sex olika bakterier,<br />
A. actinomycetemcomitans,<br />
P. gingivalis, P. intermedia,<br />
T. forsythia, C. rectus och<br />
T. denticola.<br />
Forskarna anser att det är<br />
enklare att samla in saliv än<br />
att ta plackprov från tandköttsfickor.<br />
De anser att det<br />
tydliga sambandet mellan<br />
fickdjup och bakterieförekomsten<br />
i saliv tyder på att<br />
metoden kan vara en prediktiv<br />
markör för parodontit<br />
och ger anledning till<br />
fortsatta studier.<br />
Källa: Paju S, Pussinen PJ,<br />
Suominen-Taipale L et al.<br />
Detection of multiple pathogenic<br />
species in saliva associates<br />
with periodontal infection in<br />
adults. J Clin Microbiol online<br />
081119. doi:10.1128/<br />
JCM.01824-08.<br />
Odlade celler<br />
ger ny gingiva<br />
journal of periodontology<br />
➤En metod att med odlade<br />
keratinocyter och fibroblaster<br />
i två lager behandla<br />
otillräcklig gingiva har gett<br />
lovande resultat. Patienterna<br />
var mer nöjda än efter<br />
gingivatransplantat.<br />
Tjugofyra personer med<br />
minst två tänder i kontralaterala<br />
kvadranter som behövde<br />
transplantat av<br />
mjukvävnad ingick. Den<br />
ena tanden lottades till traditionell<br />
behandling med<br />
gingivatransplantat (fgg)<br />
och den andra till försöksbehandlingen<br />
(bct=bilayered<br />
cell therapy).<br />
fgg gav 4,5 millimeter ny<br />
keratiniserad vävnad mot<br />
2,4 millimeter för bct, en<br />
statistiskt signifikant skillnad.<br />
Däremot noterades<br />
ingen skillnad i recession<br />
eller klinisk fästenivå mellan<br />
behandlingarna. Inte<br />
heller fanns vid något tillfälle<br />
under studien skillnad<br />
i blödningsbenägenhet<br />
eller inflammation.<br />
Efter bct noterades signifikant<br />
bättre färg och<br />
strukturmatchning med<br />
omgivande vävnad och<br />
patienterna uppgav mindre<br />
smärta och bättre känsel.<br />
Pilotstudien visar att<br />
principen med att överföra<br />
två cellager fungerar. bct<br />
har ett par unika egenskaper,<br />
dels att producera ett<br />
antal tillväxtfaktorer för<br />
blodkärl och dels en inbyggd<br />
antibakteriell effekt.<br />
Källa: McGuire MK, Scheyer ET,<br />
Nunn ME, Lavin PT. A pilot study<br />
to evaluate a tissue-engineered<br />
bilayerd cell therapy as an<br />
alternative to tissue from the<br />
palate. J Periodontol 2008; 79:<br />
1847–56.<br />
Mellanrumsborste<br />
bäst mot fickdjup<br />
journal of dental research<br />
➤Anledningen till att interdentalborste<br />
ger större effekt<br />
på fickdjup än tandtråd<br />
är att den avlägsnar<br />
plack mer effektivt, enligt<br />
en amerikansk studie.<br />
Forskarna konstaterar att<br />
randomiserade kontrollerade<br />
studier inom odontologin<br />
ofta studerar interventioners<br />
effekt på olika<br />
variabler; i parodontologiska<br />
studier kan det vara<br />
fickdjup, fästeförlust, plackindex<br />
och blödningsbenägenhet.<br />
Oftst används univariat<br />
analys, men för att<br />
förstå sambanden mellan<br />
olika variabler krävs sofistikerade<br />
statistiska metoder<br />
med multivariat analys.<br />
I en sådan analys användes<br />
data från en tidigare<br />
studie där slutsatsen blev<br />
att interdental borstning<br />
mer effektivt än tandtråd<br />
avlägsnade plack och minskade<br />
fickdjup. Men den<br />
ursprungliga analysen kunde<br />
inte klarlägga om förbättringen<br />
låg bakom det<br />
minskade fickdjupet eller<br />
om förklaringen var att<br />
borsten tryckte ner den<br />
interdentala papillen. I<br />
analysen använde forskarna<br />
så kallad latent growth<br />
curve modeling (lgcm).<br />
Resultatet – att interdentalborsten<br />
gav större<br />
minskning av fickdjupet<br />
och minskad blödningsbenägenhet<br />
till följd av minskad<br />
inflammation – stämmer<br />
väl både med biologisk<br />
kunskap och klinisk erfarenhet.<br />
Forskningen med<br />
hjälp av lgcm fortsätter.<br />
Källa: Tu YK, Jackson M, Kellett<br />
M, Clerehugh V. Direct and<br />
indirect effects of interdental<br />
hygiene in a clinical trial. J Dent<br />
Res 2008; 87: 1037–42.<br />
Lägre allergirisk<br />
vid parodontit<br />
journal of clinical<br />
periodontology<br />
➤Patienter med diabetes<br />
typ 1 som har parodontit<br />
har kraftigt minskad risk<br />
för luftvägsallergier, enligt<br />
en tysk studie. Forskarna<br />
har tidigare visat att risken<br />
för höfeber och allergi mot<br />
husdammskvalster är lägre<br />
hos parodontitpatienter.<br />
I den nya studien ingick<br />
170 personer med diabetes<br />
typ 1 i åldrarna 17–80 år, 22<br />
av dem hade diagnostiserad<br />
allergi. Deltagarna intervjuades<br />
och undersöktes av<br />
tandläkare som bland annat<br />
mätte fästeförlust.<br />
Analysen visade att risken<br />
för allergier hos dem<br />
med svårast parodontit var<br />
6 procent och hos dem<br />
med måttlig parodontit 14<br />
procent jämfört med risken<br />
för de parodontalt friska<br />
deltagarna. Riskminskningen<br />
är klart större än<br />
för personer utan diabetes<br />
men med parodontit. I den<br />
gruppen är motsvarande<br />
procentsatser 56 respektive<br />
85 procent.<br />
Resultaten ger stöd för<br />
hygienhypotesen som säger<br />
att ett immunsystem<br />
som inte utsätts för bakterier<br />
och andra smittämnen<br />
blir felprogrammerat, vilket<br />
kan resultera i allergier.<br />
Forksarna anser att det<br />
behövs fortsatta studier av<br />
sambandet mellan allergier<br />
och parodontit.<br />
Källa: Friedrich N, Kocher T,<br />
Wallaschofski H et al. Inverse<br />
association between parodontitis<br />
and respiratory allergies in<br />
patients with type 1 diabetes<br />
mellitus. J Clin Periodontol<br />
2008; 35: 305–10.<br />
lennart edqvist, medicinjournalist,<br />
sammanfattar artiklar<br />
i medicinska och odontologiska<br />
tidskrifter för <strong>Tandläkartidningen</strong>s<br />
läsare.<br />
E-post: lennart.edqvist@telia.com<br />
tandläkartidningen årg 101 nr 1 <strong>2009</strong><br />
79