You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Huslämningar från tidigneolitikum och<br />
äldre järnålder i Närke – en kort översikt<br />
Fornlämningens karaktär bedömdes således efter förundersökningen<br />
huvudsakligen bestå av hus‐ och andra<br />
bebyggelselämningar från äldre järnålder, men med<br />
inslag från både tidigare och senare tidsperioder. Den<br />
särskilda undersökningen kom att visa att förutom huslämningarna<br />
från äldre järnålder var särskilt tidigneolitikum<br />
representerat i fyndmaterialet. Därför presenteras<br />
här en kort sammanfattning av forskningsläget kring<br />
huslämningar i Närke från äldre järnåldern, men också<br />
från tidigneolitikum.<br />
Tidigneolitikum<br />
Boplatser från tidigneolitikum i Mellansverige kategoriseras<br />
i forskningen ofta som inlands‐ eller kustboplatser<br />
(för diskussion, se t ex Hallgren 2008:92ff). Den tidigneolitiska<br />
boplatsen vid Sanna är att betrakta som en inlandsboplats,<br />
där sannolikt odling och boskapsskötsel idkades,<br />
och där stolpbyggda hus kan ha varit uppförda.<br />
De första kända huslämningarna från tidigneolitikum<br />
i Närke framkom under 1990‐talet i samband med<br />
större exploateringsgrävningar. Vid Skumparberget i<br />
Glanshammars socken påträffades tydliga lämningar efter<br />
ett stolpbyggt mesulahus av Mossbytyp samt rikligt med<br />
lerklining, trattbägarkeramik och andra tidigneolitiska<br />
fynd (Apel (red) 1996). Även vid det närliggande Tjugestatorp<br />
påträffades de fragmenterade resterna av vad som<br />
bedömts vara ett liknande mesulahus samt lerklining och<br />
trattbägarkeramik (Artursson (red) 1996). Husen uppskattades<br />
vara cirka 12 meter långa och hälften så breda.<br />
Vid Frotorp i Viby socken identifierades stolphål tillsammans<br />
med en U-formad ränna, vilket sammantaget<br />
tolkats som en huskonstruktion. Trattbägarkeramik framkom<br />
också på platsen (Blomqvist et al 2006). Även vid<br />
Figur 9. Plan över mesulahuset från Skumparberget (efter<br />
Apel (red) 1996). Skala 1:150.<br />
Bäcklunda i Mosjö socken påträffades två U-formade<br />
rännor som tolkats som hus eller hyddlämningar samt<br />
ytterligare två stolpbärande hus men ej med mesulakonstruktion.<br />
Någon trattbägarkeramik hittades dock inte<br />
på platsen (Knabe 2003).<br />
Ytterligare ett antal U-formade anläggningar som<br />
14<br />
C‐daterats till neolitikum har på senare tid framkommit<br />
i bl a Närke, exempelvis vid Knutstorp och Götavi<br />
(Gill 2008) i samband med E18‐undersökningarna. Dessa<br />
anläggningar har dock innehållit ytterst få neolitiska fynd<br />
eller inga alls, vilket föranlett kritik huruvida det verkligen<br />
rör sig om neolitiska konstruktioner (för diskussion,<br />
se t ex Darmark & Sundström 2007; Hallgren 2008:96;<br />
Gill 2008).<br />
Äldre järnålder<br />
En återkommande fråga kring Närkes järnåldersbebyggelse<br />
gäller huruvida landskapet ska ses som en egen<br />
bygd, socialt och kulturellt, eller som en integrerad del i<br />
en större region. Gravar och fornlämningsbilden i övrigt<br />
visar emellertid inte några entydiga likheter med någon<br />
närliggande region, så som Mälardalen eller Västsverige.<br />
Forskningen kring hus från järnåldern i olika delar av<br />
Sverige tyder dock inte på några större regionala variationer<br />
när det gäller de treskeppiga hustyperna, t ex i Skåne<br />
(Björhem & Sävfestad 1993) eller i Uppland/Mälarområdet<br />
(Göthberg 2000).<br />
De senaste decenniernas forskning kring järnålderns<br />
hustypologi har dock endast i liten omfattning berört<br />
Närke. I publikationerna från projektet ”Hus och gård”<br />
saknas exempelvis järnåldershus från Närke (Göthberg<br />
et al 1995). Under 1990‐talet framkom emellertid i samband<br />
med exploateringsundersökningar ett antal huslämningar<br />
från järnåldern, trots att det bedömdes som svårt<br />
att identifiera enskilda byggnader på järnåldersboplatser<br />
i landskapet (Hårding 1999). Vid Skävi i Viby socken<br />
hittades lämningarna efter sex hus, varav fem treskeppiga,<br />
med dateringar till i huvudsakligen perioden äldre järnålder<br />
(Bergold & Holm 1999). Vid Vreten i samma socken<br />
framkom vid boplatsområdet minst fyra treskeppiga huslämningar<br />
som daterades till perioden romersk järnålder<br />
– folkvandringstid (Rydberg 2000).<br />
Under 2000‐talet har sedan ett flertal huslämningar<br />
påträffats – inte minst i samband med de här aktuella<br />
E18‐undersökningarna. Vid Odensvi i Viby socken hittades<br />
lämningarna efter ett treskeppigt hus som troligtvis<br />
dateras till romersk järnålder (Bergold & Pettersson<br />
2004). Samma datering och/eller något yngre kan gälla<br />
två treskeppiga långhus som framkom vid Tybble strax<br />
utanför Örebro (Bergold & Holm 2005), samt tre liknande<br />
hus som påträffades vid Bäcklunda i Mosjö socken<br />
( Andersson & Graner 2006). I anslutning till E18‐undersökningarna<br />
påträffades treskeppiga huslämningar från<br />
romersk järnålder vid Äspsäter (3-4; Kraft 2006), vid Lilla<br />
16 sau rapport <strong>2009</strong>:6
Change language