You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5. Antikvariska resultat<br />
Anläggningar<br />
656 stycken anläggningar har, som tidigare nämnts, slutligen<br />
registrerats från den särskilda undersökningen vid<br />
Sanna. Dessa fördelar sig på olika anläggningstyper enligt<br />
figur 17. Som framgår i tabellen utgör anläggningar som<br />
tolkats som stolphål den absolut vanligaste anläggningstypen<br />
(ca 60 %).<br />
Anläggningstyp Antal<br />
Stolphål 399<br />
Grop 107<br />
Pinnhål 50<br />
Härd 46<br />
Kulturlagerrest 15<br />
Röjningsröse 13<br />
Ränna 12<br />
Kokgrop 4<br />
Sotfläck 3<br />
Ugn 2<br />
Kulturlager 2<br />
Brunn 1<br />
Stenpackning 1<br />
Övrigt 1<br />
656<br />
Figur 17. Anläggningstyper och antal i Sanna, RAÄ 98.<br />
Delområde Anläggningar kvm (ca) Anl per kvm<br />
1. Centrala 334 3980 0,084<br />
2. Östra 102 2040 0,05<br />
3. Västra 200 3120 0,064<br />
4. Nordvästra 20 990 0,02<br />
Figur 18. Anläggningar per m 2 för de olika delområdena.<br />
Anläggningar påträffades över hela UO (se fig 19), men<br />
framförallt på de centrala delarna. Antalet anläggningar<br />
per m 2 för de olika delområdena visar också på att det<br />
centrala delområdet hade den högsta tätheten (fig 19).<br />
Stolphål<br />
Totalt påträffades det 399 anläggningar som bedömdes<br />
vara stolphål. Av dessa ingick drygt 30 % i identifierade<br />
huskonstruktioner. Det är oklart vilka funktioner som<br />
stolphålen som inte bedöms ingå i hus har haft. Vissa kan<br />
ha ingått i enklare konstruktioner såsom hägnader, torkställningar<br />
och andra har sannolikt tillhört huskonstruktioner<br />
som inte har kunnat identifieras.<br />
Att hus inte identifieras kan bero på olika faktorer. Det<br />
kan vara så att stolphål har plöjts bort. Men alla stolpar i<br />
ett hus behöver inte heller ha grävts ned utan de kan alternativt<br />
ha vilat direkt på marken eller på en sten. En annan<br />
möjlighet är att vissa stolphål har en fyllning som inte varit<br />
möjlig att urskilja från den mark som den varit nedgrävd i.<br />
Ett stort antal av stolphålen var inte särskilt djupa. Förklaringen<br />
till detta kan vara att delar av dem har plöjts bort.<br />
Men det kan också vara så att stolparna har ställts ned i<br />
hål som grävts relativt grunt. I plan hade de flesta stolphål<br />
en rundad form. Storleken varierade kraftigt, men merparten<br />
uppvisade en diameter på mellan 0,2 och 0,5 m. I<br />
profil var nedgrävningarna skålformade, U-formade och<br />
oregelbundna. I många fyllningar påträffades det mindre<br />
stenar, men det var relativt få stolphål som hade tydliga<br />
stenskoningar.<br />
Gropar<br />
Inom området påträffades 107 anläggningar som klassificerades<br />
som gropar. Anläggningstypen förekom över<br />
större delen av UO, men åtskilliga återfanns i anslutning<br />
till, eller i närheten av, de identifierade huskonstruktionerna.<br />
Formerna på groparna var runda, ovala eller<br />
oregelbundna i plan. Storleken varierade, från små gropar<br />
på knappt 0,1 m (A20699, del av A5426) i diameter upp till<br />
stora gropar på drygt 3 meter (A7771) i diameter. Den vanligaste<br />
profilen bland groparna var skålformad. Generellt<br />
gäller att det är svårt att funktionsbestämma gropar. Det<br />
har i andra sammanhang gjorts probleminriktade studier<br />
av gropar där de har tolkats ha haft olika funktioner (för<br />
diskussion, se t ex Lindgren-Hertz 1998; Berggren & Celin<br />
2004; Eliasson & Kishonti 2006).<br />
Merparten av groparna inom UO var sannolikt förhistoriska.<br />
Många var relativt små och anonyma, och det är<br />
oklart vilka funktioner som de har haft. Några av groparna<br />
som påträffades i anslutning till husen har tolkats som förvaringsgropar,<br />
så som A12254 (Hus 1) och A25477 (Hus 7).<br />
Även dateringarna av groparna är i många fall problematiska.<br />
Kronologiskt spänner anläggningstypen över en<br />
lång tidsperiod. Fyra olika gropar har 14 C‐daterats, varav<br />
en gav datering till förromersk järnålder (A21191), två till<br />
tidigneolitikums senare hälft (A5956, A22859) och en till<br />
historisk tid (A15934). Gropen från förromersk järnålder<br />
kan sannolikt kopplas till Hus 3. Olika typer av gropar<br />
är vanligt förekommande på tidigneolitiska trattbägarboplatser<br />
och förmodligen kan fler gropar än de två som<br />
14<br />
C‐daterades kopplas till den neolitiska perioden. Dessa<br />
två innehöll för övrigt trattbägarkeramik, ben, hasselnötsskal,<br />
knacksten m m.<br />
A15934 daterades till 1600‐talet e Kr och den påträffades<br />
i södra delen av den centrala ytan av UO. Förmodligen<br />
hör anläggningen samman med de agrara aktiviteterna<br />
som försiggått på platsen under historisk tid. Ett flertal<br />
”åkerstensgropar” (se nedan) i närheten vittnar också om<br />
denna verksamhet. Fyllningen i anläggningen var grå och<br />
innehöll en hel del sten och skärvsten.<br />
24 sau rapport <strong>2009</strong>:6
Change language