2009:6 - SAU

Hus nr Typ L (m) B (m) Vägg Gavel Härd Bockbredd (m) Par Storlek (m2) Datering
1 A1 >23,7 7,6 X X 2,9–3,5 8 >180 FRJ
2 A1 >21,6 0,6 X X 2,97–3,2 8 >130 FRJ
3 A1 >12,3 5,5 X 3,4–3,7 7 >68 FRJ
4 >16,6 5,5 3,7–3,9 3 >91 FRJ?
5 B1 >12,0 4,0 1,3–1,5 3 >48 FRJ/ÄRJ
7 A3a 22,5 7,5 X X X 2,2–3,9 8 170 FRJ/ÄRJ
8 B5 >6,2 3,7 X 1,37–1,4 3 >23 FRJ/ÄRJ
9 >12,0 (X) 6 FRJ?
Figur 48. Tabell över husen vid Sanna.
Huslämningar och hustypologi
– en sammanfattning
Av de identifierade husen framstår Hus 7 som tydligast.
Både lämningarna efter de takbärande stolparna och väggstolparna
fanns bevarade i den grad att husets yttre form
och begränsning kan rekonstrueras. Detta gäller delvis
även husets inre konstruktion och rumsindelning. En härd,
möjligen två, hör till huset, liksom en förvaringsgrop/källare.
Bostadsdelen låg sannolikt centralt i huset, vilket indikeras
av det längsta spannet samt härdarna fanns i denna
del. Makrofossilanalysen visade på att fädelen troligtvis låg
i husets södra del, samt att en förrådsdel förmodligen fanns
längst i norr. Typologiskt kan huset karaktäriseras som ett
balanserat treskeppigt hus med troligtvis tre rum (jfr Herschend
1989). En 14 C‐datering och typologin anger dateringen
till förromersk järnålder eller början på romersk
järnålder. Den andra 14 C‐dateringen, som gav folkvandringstid,
uppfattas här som yngre än huset.
Hus 8 var ett mindre treskeppigt hus, strax intill Hus 7.
Det är mycket möjligt att Hus 8 var en ekonomibyggnad
och samtida med Hus 7. Typologiskt kan huset klassificeras
som A5 eller B5. Bockbredden antyder typen B5, men
som Göthberg (2000:79) påpekar kan det vara svårt att
särskilja dessa båda typer.
Hus 1 och Hus 2, som påträffades nära varandra i sydvästra
delen av UO, liknar varandra typologiskt och storleksmässigt.
Båda bedöms som balanserade treskeppiga
hus med fler än ett rum. Lämningar efter väggstolpar finns
från båda husen. Makrofossilanalysen gav rikligt med
material från Hus 2. Hus 1 däremot var anmärkningsvärt
tomt på makrofossiler. Huruvida detta avspeglar det förhistoriska
förhållandet eller beror på provtagningen/-
hanteringen är oklart. Hus 2 dateras till förromersk järnålder,
vilket även är en trolig datering av Hus 1. Om de
båda husen var samtida eller avlöste varandra i tid går
dock inte att fastsälla.
Troligtvis var både Hus 3 och 4 balanserade treskeppiga
långhus från förromersk järnålder. Hus 5 hade en
smalare bockbredd och kan möjligen ha varit underbalanserad
samt något yngre i förhållande till Hus 3 och 4.
Samtliga dessa tre var dock mindre tydliga jämfört med de
fyra ovan nämnda. Minst tydlig utbredning av de identifierade
husen hade emellertid Hus 9. Huset framkom i
slutet på fältarbetet och uppfattades först som ett möjligt
två skeppigt mesulahus. Inga vägglinjer efter en sådan
konstruktion framkom emellertid. Därför tolkas huset
numera som ett treskeppigt långhus, men där ena halvan
ligger oundersökt utanför schaktkanten.
Fynd
Nedan följer en kort presentation av fynden som framkom
vid undersökningen materialvis. Ytterligare information
redovisas i fördjupningsstudierna kring keramik-, ben‐ och
stenmaterialen (kapitel 6) samt i fyndlistan (bilaga 2).
Sammanlagt 533 fyndposter (3 421 fragment / 11 033 gram)
Material
Fyndposter,
antal
Fyndfragment,
antal
Vikt (g)
Bergart 8 8 3381,9
Bly 1 1 15,8
Brons 5 5 70
Bränd lera 131 1323 2038,2
Bränt ben 73 251 46,57
Flinta 29 36 27
Grönsten 2 7 75,6
Järn 54 64 512,9
Järnmalm 1 5 96,3
Keramik 166 1555 3395,2
Kvarts 10 16 22,3
Kvartsit 1 2 6,7
Obränt ben 8 29 25,51
Organiskt material 8 68 1,8
Piplera 4 4 6,5
Slagg 26 41 1286,4
Övrigt 6 6 24
Totalt 533 3421 11032,68
Figur 49. Fyndposter och fyndfragment från Sanna.
60 sau rapport 2009:6