2009:6 - SAU

More documents

Recommendations

Info

för detta material (fig 78). Skärvtjockleksvariationen för de 42 skärvorna visar på en fördelning med en tendens till två toppar vid 7 och 9 mm. Det påminner om variationen i järnåldermaterialet från Västra Via (Stilborg i Pettersson manus). Bortsett ifrån att bimodaliteten (tvåtoppigheten) är ännu tydligare i materialet från Västra Via och det finns 1 mm förskjutning i den ena topps position, så är överensstämmelsen god mellan de två materialen. Detta talar för att majoriteten av de odaterade skärvorna på Sanna hör hemma under järnåldern. Dock kan man inte därav sluta sig till att det rör sig om samma period under järnåldern. Mynningsdiametern kunde beräknas på tre små mynningsskärvor från F320, F324 och F325 bland de odaterade skärvorna. De raka till utåtböjda mynningarna med enkel profil härrör från två små kärl med diametrar på 14 och 13 cm samt ett miniatyrkärl med en diameter på ca 5 cm. Diskussion Det keramiska fyndmaterialet från Sanna innehåller såväl stenålders‐ som järnålderskärl. Det är ett ganska normalt förhållande att mängden neolitisk keramik är större än järnåldersmaterialen här i Mellansverige. I detta fall beror det först och främst på att järnåldersmaterialet företrädesvis kommer från kulturlager, där större mängder av avfall normalt inte har deponerats och keramik också har sämre chanser att bevaras. Detta är dock antagligen inte den enda förklaringen på den lägre mängden av boplatskeramik från järnåldern. Gödsling av åkrarna, där hushållsavfall har åkt med, är sannolikt också av betydelse. Den öppna kulturlagerkontexten tillsammans med den begränsade mängden av material gör datering av keramiken svårare och betydligt mera osäker. Ändå kunde registreringen av järnålderskeramik från Sanna, liksom från Västra Via, visa på förekomsten av en tudelning i fingods och grovgods som ett gemensamt drag. Det är karakteristiskt för järnålderskrukmakeriet i hela Sydskandinavien att det – med rötter i yngre bronsålder – finns en uppdelning i två grupper av kärl med olika former, olika dekor och ytbehandling, eventuellt olika bränning och i vissa områden även olika gods. Det neolitiska hantverket är – åtminstone under tidigneolitikum och delar av mellanneolitikum – betydligt mera homogent, eller rättare sagt de variationer som förekommer är i högre grad individuella för den enstaka hantverkaren eller det enstaka kärlet. Den större homogeniteten kommer också fram i det förmodat tidigneolitiska materialet från Sanna samtidigt som dekorvariationen är markant. Det ska tilläggas att det är väsentligt att beakta mer än bara dekoren i de neolitiska materialen. Åtskilliga fynd pekar på att det till exempel inom Vrå-gruppen finns en stor variation i motiv och dekorelement. För att vara rimligt säker på att det rör sig om ett samtida fyndmaterial måste man också ta andra teknologiska parametrar i betraktning som belägg för homogenitet. Stenmaterialet från Sanna Av Michel Guinard Stenmaterialet från Sanna-boplatsen är begränsat. Större delen av det kan härledas till lokalens tidigaste användningsfas, d v s tidigneolitikum. Materialet består av avslag och avslagsfragment i flinta, kvarts, grönsten och kvartsit. Till detta kommer ett antal artefakter i form av knackstenar, malsten, yxa och ett skifferbryne (se kapitel 5). I följande avsnitt kommer bara flintan och i begränsad utsträckning grönstenen att behandlas. Flinta Ett problem med boplatser som Sanna är att skilja ut vilket material som tillhör stenålder och vad som tillhör övriga faser. En jämförelse av fragmenteringsgraden från de tidigneolitiska boplatserna Skumparberget 2, Skogsmossen. Tjugestatorp, Fågelbacken och Nävertorp pekar mot att det vid Sanna finns en liknande hantering av flintan. Medelvikten för flintan från Skumparberget 2 var 0,71 g/ avslag, Skogsmossen, ca 0,7, Fågelbacken 0,7, Tjugestatorp 0,7, Skogsmossen 0,63 (minus flintyxor) och Nävertorp 0,39. Fragmenteringsgraden hos Sannamaterialet ligger helt i linje med de övriga tidigneolitiska lokalerna med undantag för Nävertorp. Ett annat tydligt mönster på tidigneolitiska lokaler är att en stor del av den påträffade flintan är eldpåverkad samt att den har slipyta, vilket indikerar att den kommer från slipade yxor (fig 81). Sannamaterialet faller trots sin litenhet in i samma mönster som övriga lokaler. Mycket talar därför för att större delen av flintan ska föras till den tidigneolitiska fasen på platsen. Tvärpilar Under genomgången av stenmaterialet gjordes jämförelser med i första hand flintan från Skumparberget (Apel (red) 1996). Flera tendenser hos stenmaterialet som medelvikt, andel brända flintor och andel avslag med slipyta visade på en god överensstämmelse med Sanna-materialet (fig 81). Tolkningen av materialet från Skumparberget var att målet med den lokala reduceringen av flintan varit att producera tvärpilar och skrapor. Till tvärpilar har mindre, skivformade avslag använts (ofta med slipyta) och till skrapor, större tjockare avslag (Apel (red) 1996:150ff). I materialet från Sanna finns enstaka skivformade avslag men inget av dem har spår av bearbetning eller slipyta. Inga avslag och fragment uppvisar någon avsiktlig bearbetning med undantag för enstaka bitar med bruksretusch. Materialet verkar i sin helhet bestå av avfall. I en tidigare artikel har det påvisats att tvärpilar dyker upp i det arkeologiska materialet i Mellansverige i samband med introduktionen av jordbruk och trattbägarkulturen under tidigneolitikum (Guinard & Groop sau rapport <strong>2009</strong>:6 89
2007:208ff). Tvärpilarna har ingått som en viktig del i det ”neolitiska paketet”. De boplatser som är medtagna i studien ligger alla i en tidig fas av tidigneolitikum. Infogar man emellertid andra undersökta tidigneolitiska platser utan fynd av tvärpilar i studien anas ett intressant mönster. Dateringarna från dessa lokaler ligger i huvudsak något senare i tid än lokaler med fynd av tvärpilar (fig 82). Fortfarande finns både kust‐ och inlandsbaserade boplatser. Tendensen är dock att lokaler som dateras till en senare fas av tidigneolitikum saknar fynd av tvärpilar. Flera av lokalerna både från tidigneolitikum 1 (TN1) och 2 (TN2) hade en lång brukningstid. Detta är logiskt med tanke på att i synnerhet inlandslokalerna inte var lokaliserade till en vikande strandlinje. Flera av lokalerna som saknar fynd av tvärpilar har dock en tyngdpunkt i den senare TN2-fasen. Ett sätt att visa detta är att göra en kombinationsdatering från respektive lokal. I detta fall har ett mindre urval lokaler gjorts (fig 83). Urvalet består av två boplatser med tvärpilar (Skumparberget och Tjugestatorp) samt två utan (Nävertorp och Sanna). Om detta ger en bra bild av tvärpilarnas förekomst innebär det att de påträffas under en kort tid, ca 3-400 år, d v s under en inledande fas av jordbrukets introduktion. Om tvärpilar ska förknippas med jakt innebär det att den Lokal Antal flinta Medelvikt g Antal brända % Antal m slipyta Slipyta % Skumparberget 504 0,71 56 86 17 Skogsmossen 1642 0,63 72,5 197 12 Tjugestatorp 100 0,7 42,5 9 9 Fågelbacken 162 0,61 35 31 19 Sanna 36 0,74 39 6 17 Nävertorp 467 0,39 51 79 17 exkl yxor Figur 81. Tabell över flintamaterialet från ett antal tidigneolitiska lokaler runt Mälardalen. Lokal Typ Datering Tvärpilar Referens Skogsmossen Inland TN X Hallgren 2008 Skumparberget Inland TN X Apel (red) 1996 Fågelbacken Kust TN X Apel et al 1995 Myrstugeberget 2 Kust TN X Granath Zillén 2001 Anneberg Kust TN1 X Segerberg 1999 Tjugestatorp Inland TN X Artursson (red) 1996 Frotorp Inland TN X Blomqvist 2006 Lilla Gävsjö Kust TN1 X Graner 2003b Åby koloniområde Kust TN X Frykberg 1998 Pärlängsberget Kust TN1 X Hallgren et al 1996 Limsjön Inland TN1 X Larsson 1994 Påljungshage Kust TN1-TN2 X Eriksson & Wikell manus Sanna Inland TN2 Se denna volym Postboda 2 Kust TN2-MN Sundström et al 2006 Nävertorp Inland TN Edenmo et al 2008 Bålmyren Kust TN2-MN Sundström & Darmark 2005 Högmossen Kust TN2-MN Björck et al (red) 2008 Figur 82. Daterade tidigneolitiska lokaler i Mellansverige. 90 sau rapport <strong>2009</strong>:6
Page 1 and 2:
Sanna - En åkerboplats med stort t
Page 3 and 4:
sau rapporter 2009:6 issn 1404-8493
Page 5 and 6:
1 2 3 4 5 14 6 7 8 13 9 19 12 21 22
Page 7 and 8:
Vintrosa socken, forts. Täby socke
Page 9 and 10:
8 sau rapport 2009:6
Page 11 and 12:
1455400 6569150 6569350 6569550 145
Page 13 and 14:
Figur 4. Översiktsfoto över under
Page 15 and 16:
Figur 6. Storskifteskartan från å
Page 17 and 18:
Huslämningar från tidigneolitikum
Page 19 and 20:
fokuserade därför på frågor kri
Page 21 and 22:
Figur 11. ”En av de anläggningar
Page 23 and 24:
ningar som utgick. Detta kan uppfat
Page 25 and 26:
5. Antikvariska resultat Anläggnin
Page 27 and 28:
0 25 50 m Stolphål 1455500 1455600
Page 29 and 30:
9723 9706 9754 11370 5082 5108 5161
Page 31 and 32:
19948 9741 9946 11418 11523 21540 2
Page 33 and 34:
23194 22275 22296 23527 26106 13053
Page 35 and 36:
6342 23241 25848 2914 0 25 50 m Kok
Page 37 and 38:
dock mera störd och dess funktion
Page 39 and 40: 0 25 50 m Diken 1455500 1455600 145
Page 41 and 42: A101438 A101437 Kulturlager 0 25 50
Page 43 and 44: Hus 1 Objekt: Treskeppigt hus som f
Page 53 and 54: Hus 7 Objekt: Treskeppigt långhus
Page 59 and 60: Övriga konstruktioner A8948 Objekt
Page 61 and 62: Hus nr Typ L (m) B (m) Vägg Gavel
Page 63 and 64: Brända och obrända ben (antal) 1
Page 65 and 66: Keramik totalt vikt (g) 0,1 - 10 10
Page 67 and 68: från senare tid. Samtliga dessa fy
Page 69 and 70: F365 F378 F432 F432 F432 F365 F378
Page 71 and 72: Anl nr Anl typ Art Lab nr Datering
Page 73 and 74: 6. Fördjupade anläggnings- och ma
Page 75 and 76: finns det ytterligare ett antal anl
Page 77 and 78: Sten Profilform 100% 75% 3 6 16 107
Page 79 and 80: Antal Vikt(g) OB E BB Totalt OB E B
Page 81 and 82: 6569450 6569350 Figur 71. Förekoms
Page 83 and 84: informationsrika avfallsfaunor frå
Page 85 and 86: OB E BB Totalt A. nr Ruta F.enhet A
Page 87 and 88: kärl (väggtjocklek 8-10 mm) med h
Page 89: 6569450 6569350 Figur 80. Spridning
Page 93 and 94: 7. Sanna - en åkerboplats med stor
Page 95 and 96: !( 10 !( 11 !( 9 !( !( 4 5 !(!( !(
Page 97 and 98: 8. Måluppfyllelse De mål och frå
Page 99 and 100: Referenser Ahlbäck, M. & Isaksson,
Page 101 and 102: Fullerö. Undersökningar för E4,
Page 103 and 104: Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m)
Page 117 and 118: Bilaga 2. Fynd Fnr Material Sakord
Page 119 and 120: Fnr Material Sakord Antal Vikt (g)
Page 129 and 130: 128 sau rapport 2009:6
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
show all

2009:6 - SAU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?