You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ulvsgryt (1; Granlund 2007) och vid Falltorp (2; Lagerstedt<br />
2008). Vid Västra Via framkom lämningarna efter<br />
ett 20‐tal treskeppiga hus med dateringar från slutet av<br />
bronsålder till vendeltid (Eriksson & Onsten-Molander<br />
2007; Pettersson manus). Till denna översiktliga förteckning<br />
över huslämningar från äldre järnålder i Närke – som<br />
inte gör anspråk på att vara helt komplett – kan också<br />
läggas till de från Sanna. Sammantaget betyder detta att<br />
källmaterialet och kunskapen kring järnålderns hus och<br />
boplatser i Närke ökat avsevärt de senaste åren.<br />
3. Mål<br />
Målsättning och frågeställningar<br />
Lämningarna vid RAÄ 98 Sanna undersöktes, dokumenterades<br />
och tolkades utifrån syfte och frågeställningar<br />
som uppställdes i undersökningsplanen för den särskilda<br />
undersökningen.<br />
Det övergripande syftet var att bidra till att den allmänna<br />
kunskapsuppbyggnaden kring i första hand järnåldern<br />
i Örebro län. Fynd från förundersökningen pekade dock<br />
mot att platsen även använts under tidigare perioder än<br />
järnålder.<br />
Huvudfrågeställningarna handlade om att fastslå typ,<br />
funktion, kronologi samt omfattning av fornlämningen.<br />
Angående järnåldersbebyggelsen handlade de mera<br />
specifika frågeställningarna om:<br />
• När etablerades järnåldersbebyggelsen i området? Och<br />
hur är den relativa kronologin mellan de olika bebyggelselämningarna<br />
från järnåldern?<br />
• Går bebyggelsens organisation att fastställa?<br />
--Hur många hus fanns det?<br />
--Fanns det flera samtida gårdar inom undersökningsområdet?<br />
Och i så fall fanns det skillnader mellan<br />
dem?<br />
--Ingick lämningarna i ett större boplatskomplex? Och<br />
hur var relationen till de närliggande RAÄ 66 och 99?<br />
• Går det att se de enskilda gårdarnas rumsliga struktur<br />
och dess ekonomi?<br />
--Vilka hustyper fanns?<br />
--Kan man fastställa rumsindelning av enskilda hus?<br />
--Är det möjligt att urskilja olika aktivitetsytor inom<br />
boplatsområdet?<br />
--Finns rester från hägnader?<br />
4. Undersökningen<br />
Metod<br />
Undersökningsområdet avbanades av med hjälp av larvbandsdriven<br />
grävmaskin. Den borttagna matjorden forslades<br />
bort med dumper och tippades söder om undersökningsområdet.<br />
Markens sandiga karaktär krävde en<br />
försiktig avbaning med maskin och handrensning. Detta<br />
eftersom många anläggningar främst identifierdes genom<br />
förekomsten av sten och att dessa stenar väldigt lätt rörde<br />
sig i sanden i samband med avbaningen med maskin.<br />
Anläggningarna mättes in digitalt i plan och informationen<br />
överfördes till programmet Intrasis. Anläggningarna<br />
undersöktes därefter genom att grävas ut till hälften<br />
samt dokumenteras genom skriftlig beskrivning, profilritning<br />
och fotografering. I undantagsfall endast skriftligen.<br />
Några anläggningar grävdes ut i sin helhet. Bedömningen<br />
gjordes i varje enskilt fall beroende på anläggningens<br />
karaktär och fyndmaterial. Ambitionen var att snitta<br />
samtliga inmätta anläggningar.<br />
Lösfynd och prover mättes in digitalt. Fotografering<br />
utfördes fortlöpande digitalt och med sv/v film. Anläggningar,<br />
fynd och prover registrerades i Intrasis och<br />
behandlades vidare i GIS-miljö (ArcGIS).<br />
Det kulturlager som upptäcktes vid förundersökningen<br />
avgränsades. Sammanlagt 31 stycken provrutor (1 × 1 m 2 )<br />
grävdes för att fastställa stratigrafin, identifiera fynd samt<br />
erhålla en ökad förståelse av boplatsens rumsliga struktur.<br />
Utplaceringen av provrutorna gjordes var tionde meter i<br />
kulturlagret samt i en väst-östlig linje väster om kulturlagret.<br />
Under avbaningsarbetet användes metalldetektor för<br />
att lokalisera metallföremål.<br />
Analyser och fyndregistrering<br />
Den osteologiska analysen har utförts av Emma Sjöling<br />
(<strong>SAU</strong>). Kvarts‐ och flintamaterialet har granskats av<br />
Michel Guinard (<strong>SAU</strong>). Keramikmaterialet har specialregistrerats<br />
av Tony Engström (<strong>SAU</strong>) samt Ole Stilborg (Keramiska<br />
forskningslaboratoriet, Lunds universitet). Makrofossil<br />
analyser har utförts av Stefan Gustavsson (Oden<br />
Kulturinformation). Vedartsanalyserna har gjorts av Erik<br />
Danielsson (VEDLAB). 14 C‐dateringarna har utförts av<br />
Ångströms laboriatoriet i Uppsala. Magnus Hellqvist<br />
(Högskolan Dalarna) har genomfört geologiska analyser.<br />
Metallfynden har konserverats vid Stiftelsen Föremålsvård<br />
i Kiruna.<br />
Prioriteringar<br />
Resultaten av både utredningen och förundersökningen<br />
visade huvudsakligen spår av boplatslämningar från äldre<br />
järnålder, men med visst inslag från äldre tidsperioder.<br />
Undersökningsplanen för den särskilda undersökningen<br />
sau rapport <strong>2009</strong>:6 17
Change language