2009:6 - SAU

Delområde Kvm (ca) Fyndposter Fyndfragment Vikt
Antal per m 2 antal per m 2 gram per m 2
1. Centrala 3980 393 0,099 2958 0,743 8381,1 2,106
2. Östra 2040 30 0,015 64 0,031 145,5 0,071
3. Västra 3120 71 0,023 343 0,110 1274,0 0,408
4. Nordvästra 990 7 0,007 12 0,012 13,2 0,013
Figur 50. Fyndposter och fyndfragment i de olika delområdena.
Fyndkontext Fyndposter Fyndfragment Vikt
antal procent Antal procent Gram procent
Anläggning 247 47 % 2415 71 % 7420,08 67 %
Ruta 183 34 % 792 23 % 978,09 9 %
Lösfynd 71 13 % 171 5 % 1415,62 13 %
Saknas 32 6 % 43 1 % 1218,89 11 %
Totalt 533 3421 11032,68
Figur 51. Fynden fördelade på olika fyndkontexter.
har registrerats från slutundersökningen (fig 49). Både i antal
och i vikt utgjorde keramiken den största fyndkategorin.
501 av de 533 fyndposterna har geoobjekt (xy‐koordinater).
Av dessa 501 framkom merparten (nästan
80 %–393 st) inom det centrala delområdet. (Antalet fragment
och vikt genererar samma mönster – fig 49). Även
per kvadratmeter utgjorde det centrala delområdet det
mest fyndrika. I genomsnitt har cirka en fyndpost per
10 m 2 registrerats från detta område.
Inom detta område fanns även som tidigare nämnts ett
sammanhängande ca 0,1-0,2 m tjockt kulturlager i dess
norra del. Det var också inom detta område som flest rutor
grävdes. Sammanlagt grävdes 31 kvadratmetersrutor inom
UO, varav 22 inom det centrala delområdet (se kapitel 4).
Figur 51 visar fördelningen av registrerade fynd på olika
fyndkontexter. De 247 fyndposterna som finns registrerade
kommer från 112 anläggningar, varav nio har utgått.
Av de sammanlagt 656 registrerade anläggningarna innehöll
såldes 103 anläggningar (ca 15 %) registrerade fynd.
Flest registrerade fynd framkom i samband med undersökningarna
av anläggningarna. Anläggningsgrävningen
utgjorde emellertid en mycket stor del av den totala
undersökningen, inte minst i jämförelse med rutgrävningen.
Rutgrävningen utgjorde ytmässigt totalt 31 m 2 . För
att bedöma hur stor sammanlagd yta som anläggningsgrävningen
omfattade har några medelvärden beräknats.
Anläggningsgrävningen bestod av över 1500 inmätta
anläggningar (inkl de som utgick – se ovan). Av dessa har
965 både längd och bredd registrerade (stora kulturlager
och stolphus ej inräknade). Medellängden och medelbredden
för dessa var 0,6 m respektive 0,46 m. Medelarean
för de 965 anläggningarna blev 0,53 m 2 . Medelanläggningen
hade således en yta i plan på cirka en halv
kvadratmeter. En bedömning av de 965 anläggningarnas
yta blir då ca 500 m 2 . Nästan samtliga anläggningar grävdes
till hälften, d v s de 965 anläggningarna representerar
ca 250 m 2 grävd yta. Därtill kommer de anläggningar som
inte hade både längd och breddmått registrerade, vilket
innebär att en uppskattad yta av anläggningsgrävningen
blir omkring 300-350 m 2 . Den totala ytan av anläggningsgrävningen
var således omkring tio gånger så stor som
ytan för rutgrävningen. Fyndfrekvensen var m a o större i
rutorna än i anläggningarna räknat per grävd yta.
I figur 51 finns även lösfynd och fynd som saknar fyndkontext
(xy‐koordinater) noterade. Den senare kategorin
kan också karaktäriseras som lösfynd, oftast med sentida
dateringar. Merparten av båda lösfynden och de som saknar
fyndkontext framkom i samband med avbaning och
rensning.
Medelvikten per fyndfragment var lägst för rutfynden
och högst för lösfynden / de som saknade fyndkontext.
Ben
Benmaterialet var mindre omfattande än vad som förväntades
efter förundersökningen. En bidragande orsak till
detta är troligtvis de dåliga bevaringsförutsättningarna
i den sandiga jorden (se ovan). Det finns 82 fyndposter
registrerade från slutundersökningen, innehållandes sammanlagt
lite drygt 70 gram ben (280 fragment). Cirka 90 %
av benfragmenten var brända. Benfragmenten påträffades
i anläggningar (33 st), i rutor (13 st) och som lösfynd.
Ofta bestod benmaterialet endast av enstaka fragment i de
sau rapport 2009:6 61