Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ningar som utgick. Detta kan uppfattas som att det är förhållandevis<br />
lätt att uppfatta vad som är en anläggning eller<br />
icke-anläggning. I studien av stolphålen var dock variationen<br />
stor mellan medarbetarna i andelen tydliga och mindre<br />
tydliga stolphål. Av de sju som grävde större delen av<br />
tiden varierade andelen tydliga stolphål mellan 45 % och<br />
88 %. (Andelen påverkas självklart också av om det är ett<br />
område i UO med flera hus man grävt i). Tar vi emellertid<br />
bort personerna med den högsta respektive den lägsta<br />
andelen får vi dock en stor samstämmighet mellan de<br />
övriga fem (mellan 67 % och 75 %). Detta får emellertid nästan<br />
inget utslag alls i jämförelsen mellan de centrala och<br />
östra sandiga delområdena (sammanlagt 36,6 %) och det<br />
västra siltiga delområdet (26,8 %) (se fig 14). Däremot blev<br />
det en större samstämmighet mellan de centrala och östra<br />
delområdena, så som fallet var med andelen anläggningar<br />
som utgick<br />
Slutsatsen av denna begränsade källkritiska studie kan<br />
sammanfattas enligt följande:<br />
Jordarten och olika individuella bedömningar påverkade<br />
i mycket liten utsträckning bedömningen av anläggningarna<br />
i plan. Däremot var stolphålen något tydligare i<br />
profil i det siltiga området i väster jämfört med det sandiga<br />
området centralt och i öster. Olika individuella bedömningar<br />
(erfarenheter) påverkade till viss del – men inte<br />
mycket – tolkningarna av stolphålen.<br />
Markförhållandena i det sandiga centrala delområdet<br />
innebar att många anläggningar var svårtolkade. Dessutom<br />
var det i detta delområde som de neolitiska fynden<br />
och anläggningarna påträffades, d v s kronologin var här<br />
mera komplex jämfört med de andra delområdena.<br />
Rutundersökningen<br />
Delområde Antal rutor (m 2 )<br />
1. Centrala 22<br />
2. Östra 2<br />
3. Västra 6<br />
4. Nordvästra 1<br />
Figur 15. Antalet grävda kvadratmetersrutor i de olika delområdena.<br />
Kvadratmeterrutor grävdes för att klargöra den vertikala<br />
stratigrafin i kulturlagren samt erhålla representativa<br />
fyndmaterial från dessa. Det senare fallet gäller främst från<br />
det stora sammanhängande kulturlagret i norra delen av<br />
det centrala delområdet (A101437). Avsikten var att lägga<br />
ut merparten av rutorna systematiskt var 10:e meter över<br />
den yta som bedömdes vara den centrala boplatsytan utifrån<br />
förundersökningsresultaten. Sammanlagt grävdes<br />
31 kvadratmetersrutor inom UO, merparten (22 st) inom<br />
det centrala delområdet, varav 12 rutor grävdes inom det<br />
tjockare sammanhängande kulturlagret A101437. Kulturlagret<br />
förekom dock i uttunnad form, eller fläckvis, över<br />
en större yta – särskilt väster och söder om A101437. Flertalet<br />
av de övriga rutorna i delområdet kan därför också<br />
sammanföras med den centrala boplatsytan.<br />
I övrigt grävdes två rutor i det västra delområdet inom<br />
det mindre kulturlagret (A101438). De båda rutorna som<br />
grävdes i östra delområdet var två frirutor i anslutning till<br />
den ovalformade anläggningen A8948.<br />
Rutorna undersöktes skiktvis för hand ner till steril. All<br />
jord torrsållades i 4 mm såll.<br />
22 sau rapport <strong>2009</strong>:6
Change language