Botniabanan bilaga 2-7 - Riksrevisionen

TrafikeringskostnaderMetoden för att beräkna trafikeringskostnader har förändrats sedan 1996. Idag beräknas kostnadensom en funktion av prognostiserad resandevolym, platsutbud, avstånd, tid och turtäthet. Som framgårav tabell 3 i avsnitt 2 finns endast en ”fast” kostnad per kilometer och minut. Kostnaden per minutredovisas i form av ett intervall, som uttryckte det faktum att den tidsberoende kostnaden är beroendeav fordonets effektiva utnyttjande. Det framgår inte av RNP 1996:4 hur beräkningen avtrafikeringskostnader genomfördes. Vi försöker dock återskapa samma typ av beräkning.För Botniabanan påverkas trafikeringskostnaden genom den längre tidtabellstiden som innebär högretidsberoende kostnader. Här används helt enkelt de kalkylvärden för S250 och M200 som redovisas itabell 3, och ingen anpassning av kostnaderna till resandemängderna görs eftersom detta sannolikt inteskedde 1996. Som tidsberoende kostnader används de genomsnittliga värdena i de redovisadeintervallen. Som diskuterats ovan är det sträckan Sundsvall–Umeå som är relevant att beräknaskillnader för.Tabell 22: Högre kostnader för snabbtåg och regionaltåg på BotniabananTågtyp Tåg per år 53 Tidtabellstid Sundsvall–Umeå Kr per tågminut Högre kostnadRNP 1996 Tågplan 2011p.g.a. längre tid,mnkr/årS250 3 840 1:51 2:37 116,0 20M200 3 840 2:22 3:00 69,5 10Totalt 3 760 31Förutom de tidsberoende trafikeringskostnaderna påverkas även de så kallade omkostnaderna dåresandet förändras. Enligt RNP 1996:4 uppgår omkostnaderna till 0,13 kronor per personkilometervilket innebär en minskning av omkostnadsökningen med (66,5 miljoner personkilometer x 0,13 =) 8,6miljoner kronor.BiljettintäkterI det konsumentöverskott som beräknades 1996 ingår biljettkostnad som en negativ post. Eftersomdessa kostnader dyker upp som nyttor för operatören läggs dessa till, då färre resenärer betalar.Den genomsnittliga biljettintäkten för alla resor uppgår enligt RNP 1996:4 till 0,57 kronor perpersonkilometer. Längre restider innebär att personkilometerökningen minskar med 66,6 miljonerpersonkilometer. Detta innebär att den beräknade biljettintäktsökningen blir 38 miljoner kronor mindreper år.Skattefaktor II på företagsekonomiVid tidpunkten för kalkylen 1996 räknades förändringar av trafikföretagens företagsekonomiskaöverskott upp med den så kallade skattefaktor II, som då var lika med 1,3. Det finns ingen sådankalkylpost angiven explicit men enligt uppgift ska skattefaktor II ingå i alla relevanta kalkylposter, detvill säga biljettintäkter, trafikeringskostnader och omkostnader. De biljettintäkter som används här, iform av en genomsnittlig intäkt per personkilometer, är härledd från den ursprungliga kalkylen ochbör då innehålla skattefaktor II. Förändrade trafikeringskostnader och omkostnader är däremot53 Tåg per år beräknas som antal turer per dygn (två dubbelturer) multiplicerat med 320 persontrafikdygn per år.Botniabanan och järnvägen längs Norrlandskusten30