Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv

Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv6 Diskussion och slutsatserEtt stort utbytesprogram pågår inom Banverket bl.a. vad gäller äldre kontaktledningsstolpar.Samtidigt finns sträckor, både inom ramen för Banverkets regi och andrahuvudmän, där utbyte inte är självklart. Sträckor där kontaktledningsstolparnas ochderas fundaments ålder ändock föranleder en diskussion huruvida de uppfyller dekrav vad gäller hållfasthet etc. som finns. Hur bör man då förhålla sig till fråganhuruvida man skall underhålla och behålla befintligt nät, alternativt göra en nyinvesteringoch byta ut befintliga stolpar? Förutsättningen är naturligtvis att anläggningen,i oskadat skick, klarar de laster den utsätts för. Är tanken att trafiken skallkomma att förändras och påverka lastbilden, kanske en nyinvestering är nödvändig.Många gånger är det ju just detta som föranleder utbyte av kontaktledningsstolpar,snarare än att de är skadade på något sätt. Det intressanta scenariet är alltså då anläggningenklarar av de laster som påverkar den i det fall då den är hel, men rädsla finnsatt fundament och kontaktledningsstolpar av olika anledningar skadats och/eller intekan fungera på det sätt som det är tänkt.I denna situation, som i så många andra inom byggnation och infrastruktur, är detviktigaste att vara medveten om skadeorsak samt dess omfattning på aktuell konstruktion.Viktigt är även att samla in information om verkande laster, materialparametrarosv. för att kunna göra en modell så lik verkligheten som möjligt för att ett korrektbeslut skall kunna tas. Annars är risken att resurser slösas på en icke adekvat ochkostsam åtgärd.Då kontaktledningsstolpar beaktas måste hänsyn tas till både stolpe, fundament samtsamverkan dem emellan, detta p.g.a. att stolpen som sådan fungerar på ett sätt,emedan det som är ingjutet fungerar på ett annat. Olika projekt har gång på gångunder årens lopp konstaterat, att i fallet kontaktledningsstolpar är det kritiska snittetövergången mellan atmosfär och betong. Då fundamenttoppen bilats ned konstaterasnormalt ett rostband som sträcker sig 0-150 mm ned i betongfundamentet frånfundamentets ovansida. Stolptvärsnittet i detta område har här utsatts för spaltkorrosionoch utbredningen är normalt av typen allmän korrosion. Även djuparelokala rostangrepp har konstaterats där angreppet i regel kan iakttas som en rostrandca. 5-10 mm bred. Avfrätningen varierar med ålder, lokalisering mm. Äldre stolparoch en mer aggressiv miljö ur korrosionssynpunkt innebär i regel värre korrosionsangrepp.Det talas om en spalt mellan betong och stål med sämre vidhäftning. Exakthur denna spalt uppkommer är ett frågetecken. Man kan fråga sig om det endast är detvå materialens olika egenskaper som ger upphov till spalten eller om det är exempelvisvibrationer från tågen, dåligt arbete vid gjutning etc. som bidrar.För att ingjutet stål skall korrodera krävs syretillgång, elektrolyttillgång samt endepassivering av stålet. Normalt depassiveras stålet av att betongen karbonatiserasalternativt utsätts för klorider. Sveriges järnväg är lokaliserad på ett sådant sätt att123