Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv

Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektivkarbonatisering gissningsvis är den process som framförallt verkar nedbrytande påbetongen. Det finns dock sträckor, exempelvis Västkustbanan, som utsätts föraggressiv miljö vad gäller klorider. Tösaltning sker ej av järnväg varför endast järnvägskomponenteri nära anslutning till vägar utsätts för klorider på detta sätt.När det gäller ingjutet stål talas det i litteraturen normalt om fullständigt ingjutet stål,d.v.s. inte sådant gods som delvis sticker ut ur konstruktionen. Under detta arbete harjag letat med ljus och lykta efter någon litteratur som behandlar just detta ämne förjämförelse med kontaktledningsstolpen, där ju faktiskt stålstolpen endast till vissadelar är ingjuten i betongfundamentet. Detta gäller oavsett vilken fundamenttyp somman valt att använda. Antingen har jag misslyckats fatalt med detta uppdrag eller såsaknas information i skriftform över detta område. Detta är i så fall värt att uppmärksammas.Korrosionsprocessen för delvis ingjutet gods torde ju rimligen få ett någotannorlunda förlopp jämfört med helt ingjutet gods.De facto är det så att förekommer en frilagd stålyta lokalt, genom sprickbildningalternativt om stålet sticker ut ur betongen p.g.a. konstruktionens utformning, kan enaktiverad stålyta uppkomma. Tillsammans med den passiverade stålytan inutibetongen bildar den aktiverade stålytan en s.k. aktiv/passiv-cell, där den aktiveradeytan agerar anod och angrips lokalt medan den passiverade fungerar som katod. Dettaåterfinns i litteratur, däremot har jag inte hittat några exempel vad gäller utsattakonstruktioner eller hur processen ter sig.I fallet med kontaktledningsstolpen verkar karbonatisering från ytskikt på fundamenttoppensalla sidor. Med hög sannolikhet uppkommer särskilt goda förutsättningar förkorrosion då den spalt mellan stål och betong, som ovan nämnts, med sina sämreegenskaper sannolikt tillåter karbonatisering direkt i anslutning till stålet och därmeddirekt depassiverar detsamma.En intressant fråga är huruvida Banverket lyckats komma förbi problemet medspalten mellan stål och betong då man infört kontaktledningsstolpar med fotplattasom skruvas fast på prefabricerat fundament. Det faktum att fundamenten är prefabriceradeär fördelaktigt då bättre kontrollerade förhållanden vid tillverkning kanuppnås och på så sätt erhålls en högre kvalitet än vad man skulle gjort om fundamentetplatsgjutits. Även i denna fundamenttyp sitter stål ingjutet i betong, nu i formav varmförzinkade bultar, se figur 2.4 samt 2.5. Området mellan stålet och betongentorde även detta uppnå en högre kvalitet p.g.a. fundamentets tillverkningssätt.Avgörande för korrosionshastigheten i utomhusatmosfär är hur långa perioder stålytanär täckt av vatten. Då figurerna 2.4, 2.5 samt 6.1 nedan betraktas kan konstaterasatt betongfundamentet visserligen har en lutning som torde ge upphov till en god avrinning.Samtidigt kan dock konstateras att området närmast bulten lämnar en del attönska vad gäller konstruktiv utformning, i alla fall vad gäller just dessa fundament124