Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv

Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektivDet förefaller inte omöjligt att någon kan tycka att det inte spelar någon roll om litevatten tillsätts en betong som börjat stelna och endast någon/några fundamenttopp/-arär kvar att gjuta. Denna episod kan drastiskt förändra betongens vct och följaktligenockså dess egenskaper. Det känns inte heller omöjligt att verktyg släpas i marken dåman är ute och arbetar i oländig terräng och därmed kan material från platsen,(exempelvis blad, grenar, jord etc.), av en olyckshändelse hamna i betongen, vilketkan påverka dess kvalitet. Det kan även tänkas att man under ett projekt är såpassansträngda vad gäller tid, att arbeten måste utföras trots att väderförhållanden inte äroptimala. Många gånger spelar inte detta någon roll. Utförs förstärkningsarbetengenom svetsning kan dock regnväder vara förödande, eftersom vattnets väte verkarförsprödande.Har beslut tagits om att behålla befintligt bestånd av kontaktledningsstolpar ochunderhålla desamma, kan man ju också fundera på om det finns enkla sätt att efterstörre åtgärd sätta in mindre dito, för att på så sätt öka konstruktionens livslängd.Känt är att korrosionen upphör då processen inte får tillgång till vatten och syre.Syretillgången är svårt att göra något åt, men kanske skulle det kunna vara praktisktgenomförbart att montera något slags regnskydd ovan det område där stolpen går nedi betongen. Likt ett fönsterbleck som går runt respektive balktvärsnitt och medgervattnet att falla utanför betongfundamentet.Ytterligare en ide är att med jämna intervall göra en planerad pågjutning på befintligtfundament. Genom denna åtgärd förflyttas området som korroderar högre upp. Detområde som först påverkats fortsätter visserligen att korrodera, men sannolikt med enlägre hastighet då tillgången på syre samt vatten torde minska, då avståndet till ytskiktetökat. Möjligen skulle detta kunna förlänga livslängden. Detta förutsätter attman vet ungefärlig korrosionshastighet. Pågjutningar av fundament görs redan idag,visserligen i korrosionsförebyggande syfte, men först då fundamentet höljts imakadam p.g.a. att rälsen under årens lopp höjs. Redan innan fundamentet höljts imakadam kan stålet ha hunnit börja rosta och åtgärden riskerar att vara för sen.Jag har under arbetets gång kommit i kontakt med iden att man på något sätt skulleförsluta den spalt som finns mellan betong och stål, för att på så sätt undvika attkorrosionsprocessen får kontinuerlig tillförsel av fukt. Om endast området närmaststolpen tillsluts kommer enda resultatet vara att fukten får en längre transportsträckaoch att initieringstiden till korrosionsstart möjligen förlängs. Det skulle vara nödvändigtatt täcka hela fundamentet om denna grundide skulle vara genomförbar. Olikaförsök med övertäckning av fundamenttoppen har genomförts där någon typ avpolymer använts. Dessa hade som resultat att den övertäckta betongen sprängdes dåfukttransporten rubbats. Betongen kunde inte andas, vilket slutligen resulterade ifrostsprängning. Jag ställer mig överhuvudtaget tveksam till ”förslutning”. Jag förordaristället att vatten skall avledas på lämpligt sätt.128