Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv

Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektivden tidigare regeringens politik. ”Den socialdemokratiska regeringen satsade på storabyggprojekt och valde bort järnvägsunderhållet”. Detta är något som påverkar dagenssituation, ökas inte anslagen varnar Banverket för att planerade nyinvesteringar kanriskeras att skjutas på framtiden för att på detta sätt klara av underhållet (Ny Teknik2009, Byggindustrin 2009, Banverket 2009d, Banverket 2009e, Banverket Årsrapport2007, s.14).Det är inte endast järnvägen som drabbats av bristande underhåll utan även vägar ochdet bristande underhållet av landets infrastruktur framhålls nu som ett ökandesamhällsproblem. Tillsammans uppskattar Banverket och Vägverket att det eftersattaunderhållet uppgår till ca. 25 miljarder kronor, det finns dock stora osäkerheter idenna skattning (Riksrevisionen 2009).Trots UICs konstaterande bör förmodligen detta resultat tolkas med viss försiktighet.Hur många kronor som satsats beskriver inte nödvändigtvis kvaliteten på underhållet.I Ny Tekniks artikel framkommer att Banverket ligger långt fram vad gäller attproducera banunderhåll, trots att Sverige ligger i botten på underhållslistan, enligtuppgift från Björn Östlund. Östlund menade att Sverige får mer underhåll för varjesatsad krona än många andra länder (Ny Teknik 2009). En effektivisering av järnvägssektornhar på senare år skett och idag utförs exempelvis ett större transportarbeteän på 1950-talet, trots att antalet anställda är en knapp fjärdedel i jämförelse.Det skall även sägas att trots underhållsbrister, med t.ex. problem med punktlighetsom följd, är en hög säkerhetsnivå något som aldrig eftersatts (Banverket 2009d,Lindgren 2009a)!Genom årens lopp har förvaltningsorganisationen av järnvägen i Sverige varitskiftande. Under många år fanns ett målarlag, tillhörande Nässjö, med kontinuerligtunderhåll av kontaktledningsstolpar som sin enda uppgift (Haglund 2009, Nilsson2009). Denna grupp försvann då Banverket bildades och underhållet eftersattes.Prioriteringar var och är nödvändiga ur kostnadssynpunkt och stolpmålning etc.ansågs vara för kostsamt. Detta synsätt har på sina håll, enligt vissa, resulterat ikontaktledningsstolpars förfall (Nilsson 2009). Kontaktledningsstolparnas tillståndvarierar stort beroende på var i landet dessa är placerade, se exempelvis figur 2.1.Lokalt finns sannolikt god kännedom om konstruktionernas status. Nationellt finnsindikationer på att kvaliteten är sämre bitvis i landet, men detaljerad sammanställningsaknas. Givetvis finns även en skillnad i kunskaper vad gäller synlig respektive ickesynlig konstruktion (Haglund 2009, Lindgren 2009a, Nilsson 2009). Trots kännedomom stolparnas försämring kvarstår det faktum att allting handlar om pengar.Underhåll kan kosta mer än det smakar och idag kan utbyte av konstruktionen vara ettmer kostnadseffektivt alternativ. För att kunna utföra underhåll av hela stolpen måsteströmmen stängas av vilket innebär stopp för trafiken, vilket är oerhört kostsamt(Lindgren 2009a, Nilsson 2009).18