Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv

Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektivmöjligen bildas p.g.a. att stål och betong har olika utvidgningskoefficienter, ävenvibrationer från tåg kan antas bidra (Haglund 2009). Lindgren menar att det finnsolika skäl till spaltens uppkomst, felvald betongkvalitet alternativt fel betingelser kanmed tidens gång, då stolpen utsätts för olika laster, medföra att vidhäftning tappas ochspalt bildas. Stora skillnader mellan platsgjutna och prefabricerade fundamentförutsätts (Lindgren 2009a). Vibrationer från tåg menar även Sederholm är en storanledning till spaltens bildande. Spalten är väldigt fin och har väl en förändring skettkommer regn in med ett lägre pH än betongens alkaliska miljö, koldioxid kommerdirekt in till stålet, karbonatisering sker och korrosion är ett faktum (Sederholm2009a).Ovanstående forskningsprojekts observationer vad gäller korrosionsbilden hoskontaktledningsstolpar är de som refereras i Banverkets olika skrifter (exempelvisBVH 824.33 Elkraftanläggningar Fördjupad tillståndsbedömning av stålkonstruktioner)(Haglund 2009, Lindgren 2009a).Forskningsprojektet fortsatte och 1998 påbörjades etapp IV, vilken bestod i att utprovareparationstekniker för kontaktledningsstolpars fundament, utprova metoder förtillståndsbedömning och bedömning av åtgärdsbehov samt mätning av korrosionshastigheterhos kolstål och zink för korrosivitetsklassificering av olika stolpmiljöer(Sederholm 2003, s.8).För att konstatera korrosionshastighet för kolstål respektive zink placerades provplåtarut för fältexponering i fyra år. Antalet provplatser uppgick till fyra och valdesför att täcka Sveriges skiftande miljö från norr till söder. De olika provplatsernamotsvarar havsatmosfär, lantatmosfär samt stads- och industriatmosfär (Sederholm2003, s.10). I projektet ingick aggressiva miljöer och antalet provplatser konstateradesräcka baserat på den stora erfarenhet som finns inom KI (Sederholm 2009a).Till undersökningarna användes provplåtar av storleken 0,5x50x100 mm för kolstålrespektive 1x50x100 mm för zink. Totalt 36 plåtar fördelade på fyra kontaktledningsstolparexponerades vid varje provplats. Utvärdering gjordes för hälften av provernaefter ett år och för resterande prover efter ca. fyra års exponering. Proverna placeradesdels uppmonterade på specialram, dels i en sågad skåra i betongen (4 cm djup och 3mm bred). För de sistnämnda proverna innebar placeringen att den nedre delen avplåten var i kontakt med betongen medan den övre delen av plåten enbart stod ikontakt med luften. Den del av plåten som var i kontakt med betongen trycktes inmed kil på ena sidan för bättre kontakt. Proverna i betongskåran var ett försök tillsimulering av en dålig spalt. Utvärderingen av provplåtarnas korrosionshastighetutfördes genom massförlustbestämning, detta efter att eventuell rost avlägsnats m.h.a.betning (Sederholm 2003, s.10, Sederholm 2009a).Då proverna exponerats fyra år och utvärdering skulle genomföras konstaterades ettflertal prover av kolstål vara försvunna. De plåtar som trots allt fanns kvar visade vidutvärdering att korrosionshastigheten hos fritt exponerade kolstålsplåtar i luft efter ett35