Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv

Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv3 Kunskapsläget idagI de fall de används utsätts alla byggnadsmaterial för olika typer av nedbrytning.Beroende på hur materialet är uppbyggt, vilken miljö materialet befinner sig i etc. kande nedbrytande processerna avancera olika snabbt. Material och materialkombinationersom fungerar utmärkt i en miljö och i denna har en hög livslängd, kan visa sigfungera helt annorlunda i en annan miljö och kanske där helt förstöras.Förmågan hos materialen att stå emot yttre påfrestningar och trots detta behålla sinaviktiga egenskaper kallas beständighet eller härdighet. Ett material kan ha olika godbeständighet mot olika former av angrepp. I samband med att ett materials beständighetdiskuteras bör därför ett klargörande angående vilken typ av beständighet det rörsig om göras. Exempelvis har stål god beständighet mot angrepp av svampar mensämre beständighet mot rostangrepp (Burström 2001, s.148).3.1 StålStål är en legering mellan järn och kol. Huvudsakligen består stålet av järn, halten koli legeringen är mindre än 2%. När det gäller svetsbara konstruktionsstål ställs högrekrav på lägre kolhalt, här är gränsen satt till 0,2-0,25%. Beroende på vilka legeringsämnensom tillsätts kan stål med en rad olika egenskaper framställas. Det mestfrekvent använda, och även det viktigaste, legeringsämnet i stål är kol, tillsatsen avkol medför att stålet kan härdas till den hårdhet som önskas, detta genom lämpligvärmebehandling. Kol förekommer i olika faser beroende dels på vilken temperaturmaterialet utsätts för och dels vilken kolhalt systemet järn-kol har. Vid mycket hastigavsvalning till rumstemperatur fås en hård och spröd strukturbeståndsdel kalladmartensit. Förfarandet kallas härdning (Brennert 1980, s.98, 102, Wernsberg et al1998, s.120-121, Sperle 2008, Edström 2008).Stål kan delas in i ett antal grupper, bl.a. efter kemisk sammansättning och tillverkningssätt.I kommersiella sammanhang delas stål in i de båda grupperna handelsståloch specialstål. I gruppen handelsstål ingår de flesta konstruktionsstål (Sperle2008). Vad gäller konstruktionsstål förekommer ganska små skillnader i egenskaperp.g.a. den låga legeringshalten, och samma korrosionshastighet kan därför antasoberoende av fas och legering (Sederholm 2009a).De tre mest väsentliga egenskaperna hos en legering är hållfasthet, seghet och svetsbarhet.Ytterligare en viktig materialegenskap är korrosionshärdigheten hos stålet.Hållfastheten definieras vanligen genom dragprov där minsta sträckgränsen 4 bestäms,denna kan ligga mellan 200-1000 N/mm 2 . Ovan tre nämnda egenskaper hänger i vissmån ihop, dock inte alltid. Detta innebär att materialutveckling ofta går ut på en4 Sträckgräns, den spänning där elastisk deformation övergår i plastisk.43