Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv

Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektivÄldre kontaktledningsstolparDokumentation över äldre kontaktledningsstolpar, respektive dess fundaments,material och kvaliteter är i princip obefintlig. Gissningsvis finns dokumentation lokaltoch projektbunden, men denna information är mycket svår att hitta. Många gånger vardet verkmästaren på plats som innehade all kunskap och denna information försvanndå denne gick i pension (Haglund 2009, Lindgren 2009a, Nilsson 2009).Bestämmelser för fundamenttillverkning har med stor sannolikt funnits, men dåtillverkning skedde på plats användes det material som fanns tillgängligt ochkvaliteten blev därför skiftande. Ingen kontroll skedde heller för att tillse attbestämmelser efterföljdes. Efter att prefabricerade fundament infördes under åttiotaletfinns dock ordentlig dokumentation över fundamentens kvalitet (Lindgren 2009a).Ytterligare en förklaring till varierande kvalitet på fundamenten är att de rallarlag somverkade i olika områden innehade olika grad av kompetens (Sederholm 2009a). InomBanverket är p.g.a. ovanstående vetskapen om det som finns under mark skral. Underårens lopp har dock ett flertal olika projekt genomförts för att skapa en bättreuppfattning. I projekten har betong bilats ned och i många fall har konstateratskorrosion i området från överyta och ned ca. 1 dm från denna. Nedanför detta områdeär stålet ofta opåverkat. Slutsatsen kan dock inte dras att alla stolpar ser ut på sammasätt då mängden stolpar som ingått i studier är begränsad. Det är inte ekonomisktförsvarbart att göra masskontroller på detta sätt om stolparna fortfarande är i drift ochinte konstaterats vara av sämre kvalitet (Lindgren 2009a).Beroende på region har intresset för utvärdering och underhåll varit olika. I mellerstaregionen, Dalarna, Gävletrakten, Västerås och Mellardalen, hade problemkonstaterats med fundamenten, vilket ledde till att det fanns ett stort engagemang attundvika vatten i den spalt som bildas mellan stål och betong. I ett projekt testades ettflertal åtgärder beroende på fundamentens tillstånd. Bl.a. provades övertäckning avfundamenttoppens samtliga sidor m.h.a. någon typ av polymer. Resultatet blev attfundamentet inte kunde andas vilket slutligen ledde till frostsprängning (Lindgren2009a, Sederholm 2009a, Sederholm 2009b).2.2.3 Kontaktledningsstolpars miljöBanverkets stålkonstruktioner utomhus, däribland kontaktledningsstolpar, utsättsvanligen för en miljö tillhörande korrosivitetsklass C3 enligt BSK 99, se bilaga 1Korrosivitetsklasser. Det förekommer dock sträckningar som bedöms tillhörakorrosivitetsklass C4, Västkustbanan är en av dessa. På bangårdar där stora mängderståldamm påträffas, (ståldamm riskerar att öka eventuellt zinkskikts korrosion), eller itunnlar gäller korrosivitetsklass C5-I (Lindgren 2004c, s.5).Beroende på vilken miljö stolparna befinner sig i uppvisas stor skillnad i kvalitet. Inärheten av Riksgränsen är beståndet av kontaktledningsstolpar huvudsakligen från1915 men ser trots sin ålder fortfarande i princip nya ut. På västkusten finns storförekomst av klorider i luften vilket direkt ger negativa resultat (Lindgren 2009a).30