Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv

Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektivDet är känt att en högre kalkhalt respektive en högre alkalihalt innebär en långsammarekarbonatiseringshastighet. Något som skulle vara intressant att prova är omkorrosion skulle påverkas negativt om man ”kalkade” befintliga fundament medjämna mellanrum, liksom man kalkar försurade sjöar.Hur värderar man då de uppgifter man fått från en fördjupad besiktning? Som mycketannat handlar det i mångt och mycket om pengar. Det är en kostnadsfråga där underhållskostnadvägs mot reinvesteringskostnad. Reinvesteringskostnaden kan i vissa fallvara mindre, om man även väger in kommande livscykelkostnad. Vad gäller ekonomiär det mycket svårt att göra några generella bedömningar då många faktorer spelar in.Dessa faktorer är dessutom mycket projektspecifika. Faktorer som är avgörande förden totala kostnaden är exempelvis tågfria tidens totala längd, transport mellan upplagoch arbetsplats, befintlig kontaktledning, markförhållanden, monteringssätt förfundament, antalet fundament och kontaktledningsstolpar, tid för projektet samt vilketföretag som levererar material och genomför arbeten. För att ge en någotsånärnyanserad bild över ekonomiska nyckeltal vad gäller underhåll kontra reinvesteringkrävs att examensarbetets hela fokus läggs på detta, vilket inte har varit den huvudsakligameningen med detta arbete.Något som kan vara värt att diskutera är miljöaspekten i det hela. I de fall då kontaktledningsstolpenanses ha gjort sitt och skrotas, kan tyckas att det härskar lite av en slitoch släng mentalitet. Många gånger kanske underhåll hade räckt. Detta kan dock ivissa lägen vara mer kostsamt. Å andra sidan är många gamla nitade/svetsade stålstolpar,som än idag är i bruk, i regel målade med oljefärger på ett glödskal d.v.s de äraldrig blästrade. Detta innebär att det finns blymönja som grundfärg på hela konstruktionen,om ej underhåll i form av målning har skett under senare tid. Dessa stolparkanske det finns en fördel i att kassera, då blyet i färgen ju påverkar natur och miljönegativt. På detta sätt kan avfallet ansvarsfullt tas om hand. I forskningsprojekt hardock konstaterats att då gammal färg inte brytits ned alltför mycket, kan denna heltenkelt övermålas utan att så mycket av den gamla färgen tas bort. Det hela blir enknepig avvägningsfråga.En klar fördel med reinvestering framför underhåll är att man på så sätt får fullständigauppgifter vad gäller mått, material och ålder. Banverkets standardisering ärpå många sätt lovvärd. Dels får man tillgång till fullständig information och kankatalogisera densamma för framtida behov. Man får dessutom p.g.a. likformighetenlättare att se var åtgärder behöver sättas in.Under arbetet med detta examensarbete har jag gång på gång blivit varse, att informationrörande äldre komponenter i det svenska järnvägsnätet är extremt svårt, om inteomöjligt, att komma över. Det rör sig inte om ovilja från någons sida, utan helt enkeltom att information såsom ritningar, materialkvaliteter, ålder etc. inte finns samlatcentralt, alternativt överhuvudtaget inte existerar. Detta faktum gäller även den tågsträckningsom ingått i fältundersökningen. Vid kontakt med SL konstaterades att129