Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv

Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv(med högsta sannolikhet förekommer fler exemplar). Fickor runt bultarna där det kanansamlas vatten syns i figur 6.1, vilket naturligtvis inte är optimalt ur korrosionssynpunkt.Samtidigt är den raka fotplattan i princip monterad horisontellt varför mankan fråga sig hur vatten skall rinna av själva stolpen. Plattan har vidare ett hål i mittendär vatten rinner direkt ned på betongfundamentet. Slutligen sticker inte fotplattan ututanför själva betongfundamentet. Detta torde innebära att vatten kan ansamlas ovannämnda fickor.Figur 6.1 Deltaljbilder på de bultar som fäster fotplattan till fundamentet. I figurerna synsbl.a. spalter mellan bultar och fundament. Foton tagna längs med tågsträckanVästra Hanninge-NynäshamnBultarna är som tidigare sagts kraftigt överdimensionerade och kommer säkerligenuppfylla krav på hållfasthet under den tid som är tänkt. Detta trots att desammakommer att korrodera, för detta kommer de med hög sannolikhet att göra, särskilt ominfästningen ser ut som i figur 6.1. Många gånger är problemet med korroderat ståldet faktum att rostvolymen är högre än ursprunglig stålvolym och inte det faktum attstålet förlorar i kapacitet. Om bultarna rostar kan processen ge upphov till en sämrevidhäftning mellan betong och stål. Vad skulle detta i så fall innebära för bärförmågan?Bultarnas längd uppgår till totalt 900 mm. För att kunna fästa kontaktledningsstolparnatill dessa lämnas 165 mm av bulten utstickande utanför betongen.Detta innebär att 735 mm av bultarna är ingjutna.125