Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv
Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv
Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Kontaktledningsstolpen</strong> <strong>ur</strong> <strong>ett</strong> beständighetsperspektivGenom omfattande mätningar av karbonatiseringsdjup hos befintliga konstruktionerkopplade till teoretisk analys av fuktnivåer och diffusionskonstanter har Tuutti lyckatsformulera diagram över maximala karbonatiseringsförlopp då portlandcementanvänts, se fig<strong>ur</strong> 3.4 nedan (Fagerlund 1992, s.47).Fig<strong>ur</strong> 3.4 Diagram över övre gränsvärden för uppmätta karbonatiseringsdjup (medelvärden)hos betong med portlandcement (Tutti 1982, s.55)Kloridinitierad korrosionEn kloridattack fungerar något annorlunda som depassiverande mekanism jämförtmed karbonatisering. Även kloridjonerna attackerar det passiverande skiktet på ståletmen betongens pH påverkas ej på samma sätt. Jonerna konsumeras inte men medverkartill att bryta ned det passiva skiktet och tillåter en snabbare korrosionsprocess.Kloriderna fungerar istället som en katalysator för korrosionsprocessen när tröskelvärdenåtts (Broomfield 1997, s.22).I fallet kloridinitierad korrosion avgörs initieringstiden fram till att korrosion startarav i första hand tre faktorer vilka är:• Kloridkoncentration vid betongytan.• Tröskelnivån på den halt av fria klorider som medför korrosion.• Transporthastigheten för kloridjoner i täckskiktet (Fagerlund 1992, s.58).Klorider kan tillföras en betongkonstruktion på <strong>ett</strong> flertal sätt. Betongkonstruktionerutsätts för klorider i närheten av havsvatten alternativt i samband med tösaltning.61