12.07.2015 Views

Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv

Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv

Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Kontaktledningsstolpen</strong> <strong>ur</strong> <strong>ett</strong> beständighetsperspektivreaktion, vilket innebär att energi frigörs. I d<strong>ett</strong>a fall frigörs energin i form av värme.Värmemängden som avgår anses proportionell mot betongens cementmängd. Värmeutvecklingenresulterar självklart i en temperat<strong>ur</strong>förändring. Beroende på h<strong>ur</strong>temperat<strong>ur</strong>utvecklingen i konstruktionen ser ut kan både ytsprickor och genomgåendesprickor uppkomma. Sprickbildningen blir vanligen kvarstående och påverkarbetongen negativt m.a.p. beständighet, täthet etc. (B<strong>ur</strong>ström 2001, s.228, 230).I samband med att betong torkar sker en samtidig krympning. Denna krympning kanleda till kantresning eller krympsprickor. Krympningen sker framförallt p.g.a.cementpastans ihopdragning då vatten lämnar porsystemet. Betongens sammansättningoch den miljö, d.v.s. den relativa fuktighet (RF), där konstruktionen befinnersig är de faktorer som bestämmer h<strong>ur</strong> stor krympningen blir. Vattenhalten vid tillverkningenär i särklass den viktigaste faktorn vad gäller h<strong>ur</strong>uvida betongen kommer attkrympa (B<strong>ur</strong>ström 2001, s.245-246).Utsätts konstruktioner av betong för <strong>ett</strong> böjande moment kan dessa gå till brott,antingen p.g.a. tryckbrott i betongen och/eller plasticering av armeringen. Böjdaelement dimensioneras normalt så att det senare inträffar först, d<strong>ett</strong>a för att undvikaspröda brott. Ett segt beteende hos konstruktionen är på många sätt fördelaktigt, bl.a.ges förutsättningen att upptäcka eventuella brott innan hela konstruktionen gårsönder. Det har dock konstaterats att det oftast inte är sprickor som uppkommit p.g.a.yttre laster som ger upphov till problem, utan sprickor som uppkommer av andraorsaker. D<strong>ett</strong>a är viktigt att poängtera (Isaksson et al 2005, s.312, 446).SulfatangreppJord och vatten innehållande vattenlösliga sulfater (SO 2- 4 ) kan medföra stor skada påbetongkonstruktioner. Sulfaterna tas upp av betongen och reagerar där med dealuminatföreningar som ingår i materialet. Aluminatföreningarna kommer ifråncementets innehåll av trikalciumaluminat ( 3CaO⋅ Al 2 O3, förkortas C 3 A). Slutprodukternasom kommer av de kemiska reaktionerna är starkt svällande ochexpansionen leder inte sällan till totalt sönderfall av betongstrukt<strong>ur</strong>en. I Sverigeuppgår dock sällan sulfathalten i jord och vatten till kritiska värden över vilka sulfatangreppförväntas. Trots d<strong>ett</strong>a faktum förekommer fall av sulfatangrepp, då anrikningav sulfat sker vilket kan leda till mycket höga nivåer. Sprutbetong och andra betongbeklädnaderi bergrum är exempel på fall där anrikning kan ske (Fagerlund 1992,s.81).För att undvika sulfatangrepp, där risk finns för att d<strong>ett</strong>a skall uppstå, bör <strong>ett</strong> s.k.sulfatresistent portlandcement med begränsad halt av trikalciumaluminat väljas. ISverige definieras sulfatresistent cement då C 3 A

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!