Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektiv

Kontaktledningsstolpen ur ett beständighetsperspektivUnderhållsåtgärder/Livslängdsförlängande åtgärderRostskydd kontaktledningsstolpeDå avfrätning i kontrollpunkter uppmätts till 3 mm eller mindre rostskyddsmålas stålstolpen(utförande enligt BVH 543.38302). Uppmätts däremot en avfrätning somligger inom intervallet 3-5 mm skall Banverkets respektive anläggningsområdekontaktas för bärighetsberäkning. Kontaktledningsstolpen tas ur bruk då mer än 5 mmavfrätning konstateras. Dessa rekommendationer utgår ifrån två kriterier. Det förstakriteriet är att korrosionen inte skall påverka konstruktionens hållfasthet såpass attden ej längre har tillräcklig bärförmåga. Kriterie nummer två är att utböjningen viddynamisk last inte får överskrida mer än 70 mm vid kontaktledningsnivå 5,5alternativt 5,6 m över RÖK (Lindgren 2009c, Haglund 2007, s.8).Konstateras rostskyddet på kontaktledningsstolpen ha tagit skada repareras detta. I defall rostgraden på anläggningen motsvarar högst Ri 4 enligt SS-EN ISO 4628-3:2004kan partiell ommålning utföras (se tabell avsnitt 3.1.2). Motsvarar däremot rostgradenpå konstruktionen Ri5 utförs hel ommålning (Lindgren 2004c, s.9, 11, Haglund 2007,s.8).Fram till början av 1990- talet användes blymönja 3 som rostskyddsfärg där denna typav underhåll krävdes, m.a.o även på kontaktledningsstolpar, men är idag förbjuden(Rosander et al 2005, s.306). Gamla nitade/svetsade stålstolpar, som än idag är i bruk,är i regel målade med oljefärger på ett glödskal d.v.s de är aldrig blästrade. Dettainnebär att det finns blymönja som grundfärg på hela konstruktionen om ej underhåll iform av målning har skett under senare tid (Haglund 2007, s.5).Blymönja är ett förträffligt rostskydd och har god vidhäftning trots dåligt underhåll(Sederholm 2009a). Uppskattningsvis fanns ca. 4 miljoner kvadratmeter stål i Sverigesom målats med blymönjefärg i början av 2000-talet. Vid borttagning av denna typ avfärg vid ommålning uppstår stora avfallsproblem. Både färgrester och blästermedel,om metoden blästring används vid färgborttagning, innehåller höga halter bly sommåste läggas på speciell deponi med höga kostnader som följd (Sederholm &Forssander 2002, s.3). Den mängd stål som rostskyddsbehandlats genom målningmed blymönjefärg ger att det är av intresse att hitta ett miljövänligt alternativ tillborttagning av densamma. På initiativ av Banverket, Elforsk och Vägverket startadeKorrosionsinstitutet så ett FoU-projekt kallat ”Övermålning av blymönja som ettalternativ för rostskyddsunderhåll” år 2001, vilket gick ut på att komma fram till närblymönjan kunde sitta kvar på konstruktionen (Sederholm & Forssander 2002, s.3, 7,Sederholm 2009a).3 ”Blymönja: Vanligen endast mönja. Pb 3 O 4 eller PbO. PbO 2 , blyförening av orangeröd färg,framställdes genom upphettning av blyoxid. Används som rostskyddsfärg och är fortfarandetrots sin giftighet svår att ersätta med andra färgpigment för rostskyddsändamål (Wernsberg etal 1998, s.159).”39