Artbrottskonstruktionen - Juridicum - Stockholms universitet

Den lagstiftning som är relevant i sammanhanget är i huvudsak lagrummet 30 kap. 4 §BrB, vari ”brottslighetens art” som skäl för fängelse förmedlas explicit.Artbrottskonstruktionen behandlas främst i två propositioner, vilka är centrala för dennaexamensuppsats. Dessa utgörs av proposition 1988/89:120 samt proposition 1997/98:96.Kvantitativt sett innehåller dessa propositioner inte särskilt mycket information, däremot ärden information som propositionerna innehåller kvalitativt sett mycket väsentlig för rättstillämpningensutfyllnad och tolkning av konstruktionen. Anledningen härför är en kombinationav att artbrottskonstruktionen inte är definierad i befintlig lagstiftning samt att lagstiftarenendast mycket sparsamt har uttalat sig angående konstruktionen i övriga förarbeten. Detkvantitativt sett ringa som uttalas i propositionerna, måste därför anses utgöra väsentlig vägledningvid tolkning av begreppet ”brottslighetens art”.I doktrinhänseende är främst litteratur som publicerats efter 1989 års påföljdsreform avintresse. Detsamma gäller vad avser rättspraxis. Av förklarliga skäl fokuseras vid behandlingenav artbrottskonstruktionen de lege ferenda på den juridiska doktrinen.Eftersom denna examensuppsats, utöver artbrottskonstruktionen, även fokuserar på artbrottskonstruktionenseventuella allmänpreventiva effekter kan materialet till denna examensuppsatssåledes inte stanna vid de svenska rättskällorna. Såväl utländsk som inhemsk rättspsykologiskoch kriminologisk litteratur har också konsulterats, varvid det främst har rört sigom standardverk på respektive område.Notsystemet har använts dels för källhänvisningar, dels för att utveckla vissa kortareresonemang som i och för sig är ytterst intressanta, men vilka inte är av central betydelse idenna examensuppsats.När examensuppsatsförfattaren förmedlar sina egna åsikter framgår det genom att dettauttryckligen anges genom en hänvisning till examensuppsatsförfattaren, med undantag för denavslutande analysen i avsnitt 6 där detta sker genom hänvisningar till ”jag”.1.3 DispositionDispositionsmässigt har denna examensuppsats delats in i sex stycken huvudavsnitt, vilka hardisponerats enligt följande.Inledningsvis i avsnitt 2 återfinns en översikt över den svenska straffrättens historia. Avsnittetbehandlar även straffteori – brottsideologier och bestraffningsideologier – samt dessroll i det svenska straffrättssystemet över tid. Anledningen till den relativt ingående redogörelsenför svensk straffrättshistoria och straffteoretiska uppfattningar är examensuppsatsförfattarensvilja att betona och belysa att det alltid har funnits vissa typer av brott vilka haransetts förtjäna strängare straff i påföljdshänseende. Exempelvis brott mot en härskare, brottmot staten, brott mot Gud, brott som staten av allmänpreventiva skäl önskar stävja o.s.v.Ytterligare ett syfte med avsnittet, som i och för sig följer av det redan nämnda, är att framhävaatt vad som utgör ett brott respektive vad det brottet förtjänar för straff är föränderligtöver tid och beroende av det samhälle i vilket vi lever. Brott och straff är till stor del en produktav det samhälle i vilket dessa tillämpas.I avsnitt 3 redogörs för artbrottskonstruktionen i gällande rätt. Avsnittet inleds med enredogörelse för hur påföljdsbestämningen går till och därefter belyses artbrottskonstruktionensplacering i påföljdssystemet. Artbrottskonstruktionen penetreras härvid utifrån frågornavad, vilka samt varför. Vidare behandlas hur artbrottsbedömningen går till samt vilka artomständighetersom påverkar denna bedömning. Därefter behandlar avsnittet påföljdsvalet fördet fall ett visst brott hänförs till artbrottskategorin samt möjligheten att i vissa fall verkställafängelsestraffet genom elektronisk intensivövervakning, s.k. fotboja. Slutligen i detta avsnitt10