Artbrottskonstruktionen - Juridicum - Stockholms universitet

sådan redogörelse kunna betecknas som ett sätt att hoppa över ett led i förklaringen av artbrottskonstruktionen.För att avgöra vilka brott som domstolarna ska hänföra till artbrottskategorinmåste domstolarna rimligtvis ha tillgång till och kännedom om de kriterier som ärvägledande vid en sådan artbrottsbedömning. Det är dessa kriterier som författaren till dennaexamensuppsats har för avsikt att finna och analysera.Detta innebär avgränsningsmässigt att avsikten med examensuppsatsen inte är att utföranågon djupare genomgång av all existerande rättspraxis avseende artbrottslighet, även om dennaturligtvis i viss mån kommer att behandlas. Inte heller kommer det att redogöras särskilt förpåföljdsreglerna beträffande unga lagöverträdare, vilka återfinns i 30 kap. 5 § och 32 kap.BrB, samt allvarligt psykiskt sjuka lagöverträdare, vilka återfinns i 30 kap. 6 § och 31 kap. 3 §BrB. Särreglerna beträffande unga lagöverträdare kommer dock att beröras i den mån ungalagöverträdare återfinns i de rättsfall som redogörs för.Ytterligare ett centralt syfte med denna examensuppsats är att utröna huruvida dengrund som i förarbetena anges vara det främsta syftet med artbrottskonstruktionen – allmänprevention– har den av lagstiftaren åsyftade effekten. En intressant fråga härvid är t.ex. varföroprovocerad gatumisshandel 4 men inte hustrumisshandel 5 samt varför gaturån och väskryckning6 men inte grovt bedrägeri 7 medför särbehandling i påföljdshänseende med anledningav brottets art. Att straffsystemet som helhet är allmänpreventivt torde de flesta vara överensom, liksom att allmänprevention främst verkar på lagstiftarnivå genom beslut om kriminalisering.Men har det någon effekt att genom att partiellt utse vissa brott till bärare av allmänpreventivaöverväganden bestraffa dessa brotts gärningspersoner med fängelse? Antar lagstiftarenatt effekterna av allmänpreventiva överväganden är starkare vid den första misshandelsbrottstypenrespektive tillägnelsebrottstypen än vid den senare respektive brottstypen?Är sådana antaganden förenliga med den befintliga kriminologiska och rättspsykologiskaforskningen avseende allmänpreventiva effekter? Framför allt:Är artbrottskonstruktionens konsekvenser för påföljdsvalet allmänpreventivteffektivt?Ytterligare en central fråga i sammanhanget är huruvida det uppstår en konflikt mellanprincipen om det individuella straffansvaret och att på domstolsnivå ådöma påföljder med en ivart fall indirekt hänvisning till allmänpreventiva överväganden. Denna konflikt torde ge sigsärskilt till känna för de fall som de av lagstiftaren förutsatta allmänpreventiva effekterna inteuppnås med artbrottskonstruktionen.Härutöver väcker artbrottskonstruktionen en mängd intressanta frågor innefattandes bl.a.legalitetsprincipen, proportionalitetsprincipen, ekvivalens, rättssäkerhet och kriminalpolitiskaspörsmål. Även dessa frågor kommer att diskuteras i denna examensuppsats, då de är oundvikligaatt inte nämna i en redogörelse som behandlar artbrottskonstruktionen.1.2 Metod och materialI denna examensuppsats analyseras hur de svenska rättskällorna, d.v.s. den befintligalagstiftningen, förarbetena, rättspraxis samt den juridiska doktrinen, behandlar artbrottskonstruktionen.Vid beskrivningen av gällande rätt fokuseras främst på den befintliga lagstiftningenoch förarbetena, även om också relevant rättspraxis till viss mån behandlas.4 Se prop. 1997/98:120 s. 117 samt t.ex. NJA 1990 s. 521.5 Se t.ex. NJA 1994 s. 468, NJA 2000 s. 17 III. Se även Hovrätten över Skåne och Blekinges dom den 2september 2001, mål nr. B 987-00 samt Hovrätten för Västra Sveriges dom den 21 maj 2001, mål nr. B 4444-00.6 Se t.ex. NJA 1989 s. 870 samt RH 1989:7.7 Se t.ex. NJA 1989 s. 810 samt RH 2002:59. Se även NJA 2006 s. 491 avseende bedrägeri av normalgraden.9