Artbrottskonstruktionen - Juridicum - Stockholms universitet

1 INLEDNING“When we blindly adopt a religion, a political system or a literary dogma,we become automatons. We cease to grow.”~ Anaïs Nin (1903 – 1977) ~Nyckeln till påföljdsvalet i den svenska straffrättens påföljdsbestämning återfinns i 30 kap.4 § BrB och har följande lydelse:”Vid val av påföljd skall rätten fästa särskilt avseende vid omständighetersom talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Därvid skallrätten beakta sådana omständigheter som anges i 29 kap. 5 §.Som skäl för fängelse får rätten, utöver brottslighetens straffvärde ochart, beakta att den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott.”Lagrummets första stycke innehåller en uttrycklig bestämmelse, vilken uppställer en presumtionmot fängelse som påföljd för brott. Från denna huvudregel föreskrivs emellertid i lagrummetsandra stycke tre stycken undantag härifrån. Dessa undantag utgörs av betydandestraffvärde, återfall i brott samt ”brottslighetens art”.I denna examensuppsats behandlas det sistnämnda undantaget, artbrottskonstruktionen.Konstruktionen möjliggör en påföljdsmässig särbehandling av vissa brott, vilka har kommitatt benämnas artbrott. Särbehandlingen av dessa brott sker med anledning av brottets art; detkrävs således inte att vare sig brottets straffvärde eller återfallsbrottslighet motiverar särbehandlingen.När ett brott hänförs till artbrottskategorin innebär det att presumtionen motfängelse bryts och istället omvandlas till en presumtion för fängelse. I förarbetena anges attgrunden för denna särbehandling av artbrotten i påföljdshänseende främst utgörs av allmänpreventivaöverväganden.”Brottslighetens art” definieras inte i befintlig lagstiftning och inte heller anges därivilka kriterier eller faktorer som ska vara vägledande vid en bedömning därav. Det framgårinte heller av befintlig lagstiftning vilka brott som utgör artbrott. I förarbetena nämns emellertidatt ”brottslighetens art” är tänkt att återknyta till den allmänpreventiva påföljdsvalsbestämmelsensom före 1989 års påföljdsreform hänvisade till ”av hänsyn till allmän laglydnad”i dåvarande 1 kap. 7 § BrB. I övrigt är begreppet – mot bakgrund av att det har lämnatsodefinierat och utan bedömningskriterier – svårtillgängligt och diffust.1.1 Syfte, frågeställningar och avgränsningarSyftet med denna examensuppsats är att försöka att bringa klarhet i vad begreppet ”brottslighetensart” står för. Det är förvisso intressant att utreda vilka brott som enligt förarbetenaoch rättspraxis kan eller ska anses utgöra artbrott, men en sådan uppräkning besvarar inte degrundläggande och högst centrala frågorna:Vad är ”brottslighetens art”?Genom vilka kriterier hänförs vissa brott till artbrottskategorin?Genom att enbart konstatera vilka brott som domstolarna hänför till artbrottskategorin, bringasingen klarhet i vad begreppet ”brottslighetens art” egentligen står för. Snarare skulle en8