Artbrottskonstruktionen - Juridicum - Stockholms universitet

som artbrott. Detta sammantaget gör det svårt att på förhand kunna bedöma om ett visst brottska anses utgöra ett artbrott eller ej. Dessutom torde det förhålla sig på det viset att olika omständigheter– oklart exakt vilka – kan väga olika tungt vid bedömningen av huruvida ett visstbrott utgör ett artbrott eller ej. 1913.2.2 Vilka brott utgör artbrott?I förarbetena till 1989 års påföljdsreform formulerades aldrig något samband som kan förklaraföreteelsen ”brottslighetens art”, vilket gör att begreppet saknar teoretisk grund. 192Istället uppfattas begreppet, så som tidigare har påpekats, som en kodifiering av den rättspraxisbeträffande 1 kap. 7 § BrB som gällde innan påföljdsreformen. Artbrottsinstitutet harhärefter främst kommit att bli ett praktiskt institut som i princip har överlämnats åt domstolarnaatt hantera. Domstolarna har utvecklat artbrottskonstruktionens tillämpningsområdeoch lagstiftaren har därefter i vart fall till viss del bekräftat denna praxisutveckling i efterhandgenom förarbetsuttalanden.Inledningsvis i detta avsnitt redogörs därför för de brott som lagstiftaren har påtalat ochbekräftat utgör artbrott. Därefter redogörs för de brott vilka har hänförts till artbrottskategorinav domstolarna, men som (ännu) inte har bekräftats av lagstiftaren. Avsnittet innehåller ävenvissa exemplifierande rättsfall av intresse för den fortsatta redogörelsen och kommanderesonemang.I propositionen som låg till grund för påföljdsreformen omnämns rattfylleri (vilketnumera motsvarar grovt rattfylleri), 193 vissa brott mot vapen- och jaktlagstiftningen samtolovlig vistelse i riket som exempel på brottstyper som faller in under artbrottskategorin.Vidare nämns vissa former av brott inom en brottstyp där inte hela brottstypen som sådan ansesböra hänföras till artbrottskategorin. De brottsformer som nämns i propositionen utgörs avvissa former av misshandel och våld mot tjänsteman samt vissa typer av skattebrott. 194I den senare propositionen utvecklades ovanstående resonemang avseende att vissabrottsformer inom en brottstyp kan utgöra artbrott, medan andra brottsformer inom sammabrottstyp inte är att betrakta som artbrott. Misshandelsbrottet, vilket inbegriper fall av såväloprovocerad misshandel på öppen gata som krogslagsmål mellan två berusade personer,nämns som ett exempel härpå. I det förra fallet, men inte i det senare, förklaras det råda enstark presumtion för fängelse p.g.a. brottets art. 195 Utgångspunkten i gällande rätt tordeemellertid vara att misshandelsbrott av normalgraden generellt sett medför fängelsestraff. 196Propositionen behandlar även ett antal exempel på omständigheter som kan föranleda att ettvisst brott hänförs till artbrottskategorin. 197I propositionen uppmärksammade och till synes bekräftade lagstiftaren vidare att domstolarnai rättspraxis har hänfört narkotikabrott, vissa bokföringsbrott, mened, övergrepp i191 Se t.ex. Perklev, Anders, Artbrotten från praktisk synpunkt, s. 155 samt jmf. t.ex. rättsfallen NJA 1999 s. 561,NJA 2000 s. 17 II samt NJA 2000 s. 69. Vad det faktum att begreppet består odefinierat får för konsekvenser förbl.a. förutsebarheten och rättssäkerheten behandlas vidare i avsnitt 5 samt 6.192 Se t.ex. Victor, Dag, ”Artbrotten och de korta fängelsestraffen – teoretiska frågor, s. 123.193 Trafiknykterhetsbrottet enligt 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott [cit. TBL] ändrades genomSFS 1990:149. I och med ändringarna sänktes straffbarhetsgränsen för trafiknykterhetsbrott från 0,5 promille till0,2 promille. Förarbetena till ändringarna i TBL återfinns i prop. 1989/90:2 samt i 1989/90:JuU2. Se 4 och 4 a §TBL.194 Prop. 1987/88:120 s. 100 och SOU 1986:12 s. 457.195 Prop. 1997/98:120 s. 117.196 Se NJA 1990 s. 521 och NJA 1991 s. 438. Se även resonemanget i NJA 1990 s. 41 I och II.197 Se vidare i avsnitt 3.3.2.40