Artbrottskonstruktionen - Juridicum - Stockholms universitet

i viss mån från angrepp på varandra. 23 Istället utvecklades botsystem för ekonomisk gottgörelseför kränkningar som i viss mån relaterades till brottets svårighetsgrad.Då samhället utvecklades till en statsmakt blev det angeläget för härskaren att ytterligareinskränka blodshämnden med tanke på dess konsekvenser. 24 Ättesamhällets försoningsrätt ansågsdock inte tillräcklig i sanktionshänseende vid särskilt allvarliga brott. Den kom istället iviss mån att ersättas av den romerska rättens straffrätt och härskaren kom att sanktioneradödsstraff för de allvarligaste brotten. 25 I och med detta tog härskaren allt mer över ansvaretför rättsskipningen vilket fick till följd att brott inte längre bara ansågs vara en angelägenhetmellan ätter, utan brott mot härskaren och senare även mot den rådande samhällsordningen.Blodshämnden ersattes således av statligt sanktionerade straff. Utöver böter och dödsstraff varfredlösheten det första straffrättsliga institutet, vilket innebar att gärningspersonens ätt uppgavskyddet för ättmedlemen innebärandes att denne lämnades utanför rättsgemenskapen. 26När den medeltida straffrättsordningen tog vid kom härskarens inflytande att kombinerasmed kyrkans, varvid de straffrättsliga reglerna blev alltmer omfattande vilket fick tillföljd att även sanktionsmedlen utökades och förändrades. Straffen kom att få religiös legitimiteti och med att skuldtanken och försoningstanken införlivades i lagstiftningen. Kyrkan blåstevind i seglen för att helt utarma blodshämnden mellan ätterna och ersatte den med vedergällningenligt talionsprincipen. 27 I och med detta kom brotten att rangordnas i svårighetsgrad föratt ”adekvat” straff skulle kunna utmätas. Böter kom inte i fråga för särskilt grova brott såsom t.ex. Guds förhädelse och föraktelse, mord, incest, våldtäkt och tidelag. Med det överhängandehotet om Guds hämnd på hela mänskligheten om Guds lag inte följdes, straffadesdylika brott med döden. 28Straffets funktion var att genom brutal grymhet avskräcka människor från att begå brott.Straffen utformades efter sitt dåtida syfte; dödsstraff i form av t.ex. halshuggning, levande begravning,bränning på bål samt kroppsstraff i form av t.ex. stympning, lemlästning och brännmärkning.Boten som i ättesamhället hade haft en reparativ funktion, kom att få karaktären avett straff med höga bötesbelopp som skulle betalas till staten. Straffet handlade inte längre omupprättelse utan kom att få ett tudelat syfte med dels vedergällning, dels avskräckning somledstjärnor. Detta gjorde att straffen förråades avsevärt för att uppfylla dessa syften. 29Under 1500-talet infördes straffarbete som förvandlingsstraff för böter. Under 1600-talettillämpades straffarbete som såväl omedelbart ådömt straff som förvandlingsstraff, och hadekaraktären av kroppsstraff. 30 Påföljden utdömdes på viss tid, livstid eller på behaglig tid. 31Under 1600-talets senare del förekom fängelse i den allmänna straffrätten både somförvandlingsstraff och enskilt straff, med eller utan vatten och bröd. 32 Ökningen av frihets-23 Anners, Erik, Svensk straffrättshistoria (del 1), s. 5.24 Aspelin, Erland, Straffets grunder – historisk bakgrund, s. 108, samt Strahl, Ivar, Den svenska kriminalpolitiken,s. 22.25 Anners, Erik, Brottet, straffet och polisen i den europeiska rättsutvecklingen, s. 11 ff. samt Aspelin, Erland,A.a., s. 108 f.26 Aspelin, Erland, A.a., s. 109-111.27 D.v.s. principen ”give öga för öga, tand för tand” härledd ur den mosaiska rätten i Bibeln. Sverige kom sedanreformationen inleddes år 1521och under lång tid härefter att karaktäriseras av en sträng tillämpning av denbibliska rätten.28 Anners, Erik, Svensk straffrättshistoria (del 1), s. 14 f.29 Anners, Erik, A.a., s. 6-10, Anners, Erik, Humanitet och rationalism, s. 17 ff. samt Aspelin, Erland, A.a., s.109-111 och s. 115.30 Rationella överväganden låg bakom detta då Sverige vid denna tid var en stormakt; bidragande orsaker varbåde det faktum att de allt högre bötesbeloppen många gånger förblev obetalda samt att behovet av arbetskraftvid bl.a. slotts och fästingbyggen.31 Förekomsten av fängelse som straff existerade redan under den medeltida kyrkliga straffrätten men då i formav kroppsstraff benämnt ”fängelse vid vatten och bröd” med en maximal tid om 28 dagar.32 Anners, Erik, A.a., s. 27-31.15