Artbrottskonstruktionen - Juridicum - Stockholms universitet

More documents

Recommendations

Info

FÖRKORTNINGARAlkoholL Alkohollag (1994:1738)Bet.BetänkandeBrB Brottsbalk (1962:700)BRÅBrottsförebyggande rådetDsDepartementsserienHDHögsta domstolenHovRHovrätt(en)ISBLLag (1996:96) om vissa internationella sanktionerIÖVLag (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontrollJaktL Jaktlag (1987:259)JuURiksdagens justitieutskotts betänkandeJTJuridisk tidsskriftKvaLLag (1974:203) om kriminalvård i anstaltNJANytt juridiskt arkiv, avd. INJA IINytt juridiskt arkiv, avd. IINSL Narkotikastrafflag (1968:64)NTfKNordisk tidsskrift for KriminalvidenskabProp.Regeringens propositionRB Rättegångsbalk (1942:740)RHRättsfall från hovrätternaRF Kungörelse om beslutad ny regeringsform (1974:152)RÅRiksåklagarenSBL Skattebrottslagen (1971:69)SFSSvensk författningssamlingSBL Skattebrottslag (1971:69)SL1864 års strafflagSOUStatens offentliga utredningarSSLLag (2000:1225) om straff för smugglingSvJTSvensk juristtidningTBLLag (1951:649) om straff för vissa trafikbrottTRTingsrätt(en)UtL Utlänningslag (2005:716)UBL Uppbördslag (1953:272) 3VapenL Vapenlag (1996:67)3 Upphävd per 2007-11-01. Jmf. Skattebetalningslag (1997:483).6
SAMMANFATTNINGBegreppet ”brottslighetens art” infördes vid 1989 års påföljdsreform som ett skäl, utöverbetydande straffvärde och återfallsbrottslighet, för brytande av presumtionen mot fängelseenligt 30 kap. 4 § BrB. Begreppet är inte definierat i lag och det är endast knapphändigtutvecklat i förarbetena med hänvisning till att begreppet syftar till att ersätta den tidigareformuleringen ”av hänsyn till allmän laglydnad” i dåvarande 1 kap. 7 § BrB som skäl förfängelse. Lagstiftaren har inte i lag angett vilka brott som utgör s.k. artbrott. Inte heller harlagstiftaren i lag förmedlat några kriterier för hur en bedömning av vilka brott som med anledningav sin art ska medföra särbehandling i påföljdshänseende ska utgöras.I förarbetena uttrycks att artbrott utgör brott vilka i huvudsak av allmänpreventiva skälanses förtjäna ett kort fängelsestraff. Som exempel på artbrott nämns i förarbetena bl.a. grovtrattfylleri, brott mot jakt- och vapenlagstiftningen, olovlig vistelse i riket, oprovocerad misshandel,våld mot tjänsteman, vissa skattebrott, narkotikabrott, vissa bokföringsbrott, mened,övergrepp i rättssak samt brott mot totalförsvarsplikten. Ytterligare brott har hänförts till artbrottskategoringenom rättspraxis, t.ex. oredlighet mot borgenärer, vissa sexualbrott, stöldgenom väskryckning, grovt barnpornografibrott, brott mot alkohollagen, dopingbrott, grovtbåtfylleri, våldsamt upplopp m.fl. HD har även uttalat att bl.a. djurplågeri, jakthäleri, grovtmiljöbrott samt insiderbrott skulle kunna utgöra artbrott under vissa omständigheter.I rättspraxis och förarbetena har s.k. artomständigheter utvecklats för att underlätta artbrottsbedömningen.Dessa artomständigheter utgörs av att brottsligheten har fått ökad utbredningeller antagit mer elakartade former, är svår att förebygga eller upptäcka, utgör ett angrepppå den personliga integriteten samt att brottsligheten utgör ett åsidosättande avrespekten för rättsväsendet och dess funktionärer m.m. Härutöver har även de straffvärdeförsvårandeomständigheterna som anges i 29 kap. 2 § BrB ansetts kunna utgöra artomständigheteri vissa fall. Artomständigheterna kan utgöra skäl för att hänföra ett brott till artbrottskategorin,vilket därmed kan medföra en särbehandlings i påföljdshänseende.Artbrottskonstruktionen innebär att presumtionen mot fängelse bryts och istället bildasen presumtion för fängelse. Hur stark presumtionen för fängelse är beror väsentligen avartskälens styrka. Vid t.ex. mened anser HD att denna presumtion är mycket stark. För att enartbrottsgärningsperson ska kunna ådömas en alternativ påföljd krävs det att det föreliggersärskilda skäl, enligt 30 kap. 7 eller 9 §§ BrB. Vid straffvärden över sex månaders fängelsekrävs, enligt HD, att det föreligger ”alldeles särskilda skäl” för att ådöma en alternativ påföljd.Trots att artbrottskonstruktionens grund i förarbetena har ansetts utgöra i huvudsak allmänpreventivaöverväganden, torde konstruktionen generellt sett inte medföra några allmänpreventivaeffekter. Det kan inte på empiriska grunder beläggas att fängelse har bättre allmänpreventivaeffekter än alternativa påföljder. Inte heller kan det beläggas att marginella straffskärpningaravseende vissa typer av brott skulle ha allmänpreventiva effekter. Flertalet artbrottbegås inte främst av rationella gärningspersoner som fattar rationella val. Detta utesluterallmänpreventiva effekter vid bl.a. affektionsbrott, spontana impulsbrott, brott där målet medbrottet ligger i den brottsliga gärningen (t.ex. ärekränkning) samt brott vars gärningspersonerär psykiskt sjuka eller annars inte är förmögna att fatta rationella val. Artbrottskonstruktionensallmänpreventiva grund kan således generellt sett starkt ifrågasättas.Till följd av att artbrottskonstruktionen är odefinierad, diffus och av lagstiftaren harlämnats utan lagstadgade bedömningskriterier är konstruktionen svår att tillämpa för domstolarna.Artbrottskonstruktionen kan med anledning av detta ifrågasättas ur rättssäkerhetsperspektivsamt med anledning av legalitetsprincipen. Vidare medför artbrottskonstruktionen attartbrottspåföljderna brister i proportionalitet mellan brott och straff samt ekvivalens mellanbrottstypers svårighetsgrad, varför artbrottskonstruktionens även kan ifrågasättas ur rättviseperspektiv.7
Page 1 and 2: Stockholms universitetJuridiska ins
Page 3 and 4: 3 ARTBROTTKONSTRUKTIONEN I GÄLLAND
Page 5: FÖRORD”Show me your prisons, and
Page 9 and 10: sådan redogörelse kunna betecknas
Page 11 and 12: ehandlas artbrottskonstruktionen oc
Page 13 and 14: Emellertid förhåller det sig så
Page 15: i viss mån från angrepp på varan
Page 19 and 20: olika typer av reaktioner på de br
Page 21 and 22: fallet enligt lydelsen i 1 kap. 7
Page 23 and 24: av brott, exempelvis rattfylleri, d
Page 25 and 26: Det råder onekligen sedan gammalt
Page 27 and 28: Därefter anges att det är svårt
Page 29 and 30: med de relativa bestraffningsideolo
Page 31 and 32: Eftersom olika brottslingar motiver
Page 33 and 34: ont, d.v.s. straffet. Slutsatsen ä
Page 35 and 36: 3.1 Allmänt om påföljdsbestämni
Page 37 and 38: uttryckligt förmedlade som utveckl
Page 39 and 40: visning till ”brottslighetens art
Page 41 and 42: ättssak samt brott mot totalförsv
Page 43 and 44: Rättsfallet NJA 1993 s. 746 avsåg
Page 45 and 46: lig skärpa påföljdsmässigt. Så
Page 47 and 48: Det faktum att artbrottsbedömninge
Page 49 and 50: eroende på att brottstypen är av
Page 51 and 52: åklagarna, underrätterna som av H
Page 53 and 54: hetens art”. HD uttalade härvid
Page 55 and 56: angrepp på den personliga integrit
Page 57 and 58:
3.3.2.5 Försvårande omständighet
Page 59 and 60:
presumtionen för fängelse till at
Page 61 and 62:
Skillnaden i HD:s domslut i de bäg
Page 63 and 64:
fängelsestraff med anledning av at
Page 65 and 66:
ålagts att utveckla artbrottskonst
Page 67 and 68:
tre kriterier vilka ska vara uppfyl
Page 69 and 70:
sådana effekter inte kan beläggas
Page 71 and 72:
erna förespråkar ett samhällsnyt
Page 73 and 74:
Straffsatser högre än tre års f
Page 75 and 76:
ligheten) och politikerna åstadkom
Page 77 and 78:
eella allmänpreventiva framgångar
Page 79 and 80:
mot fängelse enligt 30 kap. 7 § e
Page 81 and 82:
av mer klander än vad han eller ho
Page 83 and 84:
den konkreta lagstiftningen och rä
Page 85 and 86:
jag vidare av den uppfattningen att
Page 87 and 88:
förringa gemene mans uppfattning a
Page 89 and 90:
LitteraturAgge, Ivar, Från straffr
Page 91 and 92:
Statens offentliga utredningarSOU 2
Page 93 and 94:
Rättsfall från tingsrätternaUpps
Page 96:
Bilaga 2PÅFÖLJDSVALSREGERNAS STRU
show all

Artbrottskonstruktionen - Juridicum - Stockholms universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?