Palliativ vård enligt svensk rätt - GUPEA

Autonomiprincipen, Göra gott principen, icke skada principen och rättviseprincipen. 10 Detframgår dessutom av SOU 2001:6 att all palliativ vård i Sverige ska utgå och baseras på dessaetiska principer. 11 Men att inte och förglömma är att etiska principer oftast inte är specifikaoch tydliga handlingsregler utan anger mer den generella färdriktningen för människans val.3.1 Göra gott principenAv principen framgår det att vårdpersonal ska främja hälsa, förebygga sjukdomar ochbehandla sjukdomar när detta är möjligt. Vårdpersonal ska följaktligen ej vara passiv i sittförhållande till patienten. När det inte finns någon möjlighet att bota sjukdomen, som vidpalliativ vård, bör man således enligt göra gott principen lindra och när detta inte är möjligt(vilket med dagens medicinska utveckling är mycket ovanligt att man ej kan) trösta. Tröstakan också bli aktuellt när patienten föredrar detta före lindring, eller är i behov av trösttillsammans med den lindrande behandlingen. 12I vissa fall kan patienten och läkaren inte komma överens om vad som är ”gott”. Om läkarensvärderingar och uppfattning av vad som är ”gott” får dominera över patientens uppfattningoch värderingar kan man tala om medicinsk paternalism. 13 Med medicinsk paternalism menasatt läkaren fattar beslut i patientens ställe, enligt vad han tror är patientens bästa. Ett sådantförhållningssätt är kontroversiellt om patienten är fullt beslutskapabel, eftersom man då skullekunna säga att patienten genom förfarandet mer eller mindre omyndigförklaras. Mindrekontroversiellt blir det om patienten inte är beslutskapabel. Men helt okontroversiellt är detinte, eftersom man ska väga in i beslutet om patienten innan han/hon blevickebeslutskompetent uttalat några instruktioner för den aktuella situationen. Även generellaviljeyttringar och värderingar som patienten tidigare yttrat ska tas med i beräkningen.Dessutom ska anhörigas värderingar och uppfattningar övervägas innan man tar ett beslut.Vården ska även när en patient inte är beslutkompetent bedrivas i så nära överrensstämmelsesom möjligt med vad som kan antas vara patientens vilja. 1410 Allmänna råd från socialstyrelsen 1992:2, Livsuppehållande åtgärder i livets slutskede, s. 1011 SOU 2001:6, s. 5312 Juth, Niklas, Lynöe, Niels, Medicinska etikens ABZ, s. 14513 Information från Läkemedelsverket 6:2010 bakgrundsinformation, Etiska aspekter på farmakologisksmärtlindring till patienter i livets slutskede, s. 3114 Juth, Niklas, Lynöe, Niels, s. 235-23610