Palliativ vård enligt svensk rätt - GUPEA

Samt när och hur, får och ska man använda palliativ sedering och farmakologisksmärtlindring i livets slutskede. Därutöver se hur rättsäkerheten både för patient och personalser ut vid en sådan behandling1.2 AvgränsningUppsatsen behandlar vuxna individer och således kommer problematiken vad gäller samtyckegällande barn inte att tas upp. Ett område som ofta dyker upp som en del av diskussionenkring palliativ vård är eutanasi detta intressanta område ligger utanför uppsatsen och kommerinte att behandlas. Däremot kommer läkarassisterat självmord kort tas upp, det finns dockingen ambition att utförligt behandla denna problematik utan avsnittet är med för att beskrivavar gränserna går mellan palliativ vård och sådant som faller utanför.1.3 MetodUnder uppsatsen har jag använt mig av traditionella rättskällor. Eftersom den juridiskadoktrinen på området är begränsad och då Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet har jagundersökt Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd, rapporter och övrig information. Vidarehar även artiklar från andra vetenskapsområden (främst medicinska) använts för att få enbättre förståelse. Jag har även gjort en intervju Maria Jacobsson som är jurist vidSocialstyrelsen (som vid tillfället för intervjun arbetade med att ta fram föreskrifter ochallmänna råd samt en handbok om vad som gäller vid palliativ vård) för att få en fördjupadoch mer aktuell bild av hur Socialstyrelsen ser på området.1.4 DispositionUppsatsen inleds med en definition av palliativ vård och en förklaring av vad som menas medvårdformen. I det följande avsnittet beskrivs de etiska principer som är av stor betydelse förden palliativa vården. Därefter följer ett avsnitt som introducerar den rättsliga regleringen påområdet. Varefter de svårare och mer intressanta problemområden, som exempelvispatientens rätt att tacka nej till en livsuppehållande behandling, den rättsliga betydelsen av5