Palliativ vård enligt svensk rätt - GUPEA

värderingar ofta ändras när de blir svårt sjuka. Samtidigt tar kommittén upp att allmänhetenhar mycket liten kunskap om möjligheten att upprätta livstestamenten och den rättsligabetydelsen av dessa. 137 Det är viktigt att allmänheten och självklart även vården harkännedom om att livstestamenten är vägledande 138 för vården vid behandlingen av patienten,om än inte juridisktbindande och således har de ingen absolut skyldighet att följa den tidigarenedskrivna viljeyttringen. Det är också viktigt att påpeka att ett förtroligt samtal mellan enpatient och vårdpersonal borde ges samma värde som ett livstestamente. Som jag tidigarenämnt 139 är det då viktigt att de frågeställningar som diskuterats och de beslut som har tagitsförs in i patientjournalen.10.2 StällföreträdareEtt mellanting mellan att patientens tidigare viljeyttringar får en stor betydelse för hur denickebeslutskompetente patienten vårdas, i likhet med livstestamente förfarandet, och att hälsoochsjukvårdspersonalen mer eller mindre avgör hur den ickebeslutskompetente patienten skabehandlas är att använda sig av ett ställföreträdande system. Speciellt om patienten själv harutsett sin ställföreträdare får patientens tidigare viljeyttring en stor betydelse.Därav är en ytterligare möjlighet att ta tillvara den icke beslutskompetente patientens intresse,att använda sig av en ställföreträdare. Inom svenska rätt är det i nuläget inte möjligt för enenskild att med rättsligt bindande verkan i förväg utse en ställföreträdare vars behörighetträder i kraft när/om patienten blir ickebeslutskompetent. 140 I svensk lagstiftning finns detdessutom ingen direkt lagstiftning som reglera vad som gäller om patienten blirickebeslutskompetent och vem som ska ta besluten i patientens ställe. Visserligenframkommer det av, som jag tidigare nämnt, 2 b § 2 stycket HSL och 6 kap 6 § 2 stycketpatientsäkerhetslagen att om patienten inte kan informeras ska informationen lämnas till ennärstående men det finns inget krav på samråd med de närstående och de erkänns inte någonformell beslutanderätt i den icke beslutskompetente patientens ställe. Följaktligen finns detingen laglig möjlighet för patienten att utse en ställföreträdare. Inte heller en eventuell god137 SOU 2001:6 s. 73138 Enligt bestämmelserna 2 a § HSL och 6 kap 6 § patientsäkerhetslagen om patientens rätt till samråd139 Se avsnitt 10140 Rynning, Elisabeth, Rättsäkerhet och rättsskydd i vården av icke beslutskompetenta vuxna, s. 27035