Palliativ vård enligt svensk rätt - GUPEA

exempelvis Jan Sahlin i Att få hjälp att dö använder sig av och som verkar vara den mestvedertagna definitionen och som även jag i denna uppsats kommer att använda mig av är: ”Ettlivstestamente är en i förväg angiven skriftlig viljeförklaring, avsedd att tillämpas i ensituation när patienten till följd av sitt tillstånd inte längre förmår delta i något samråd omden fortsatta vården eller på något annat sätt framför några önskemål.” 122Som jag nämnde ovan finns det inget lagrum inom svensk rätt som särskilt reglerarlivstestamenten, således finns det inom svensk lagstiftning inte heller något rättsligt krav påatt följa ett s.k. livstestamente. Men då de är en realitet och förekommer i det verkliga livet fårman förhålla sig till den lagstiftning som finns, framförallt de lagrum i HSL ochpatientsäkerhetslagen som behandlar patientens rätt till samråd. 123 I Socialstyrelsens allmännaråd 1992:2 tas frågan om livstestamenten upp ganska kortfattat och det konstateras att ettlivstestamente inte är juridiskt bindande men kan vara en vägledning för läkaren. 124Men ett livstestamente skulle också kunna ses som en förlängning av patientens reda lagfästarätt till samråd, enligt 2 a § 2 stycket HSL och 6 kap 1 § patientsäkerhetslagen, om han/honinte längre är beslutskompetent. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör man respektera enmedvetslös eller på något annat sätt en ickebeslutskompetent patients tidigare i livet uttalade(i detta fall nedskrivna) önskan. En viss tveksamhet är dock motiverad vid ställningstagandetav en sådan viljeyttring, speciellt om viljeyttringen har skett långt före den aktuellasituationen. Eftersom det inte är säkert att en individ behåller samma inställning i frågan. 125Även av SOU 2001:6 framkommer det att tidigare, både uttalade och nedskrivna,viljeyttringar (av en icke beslutskompetent patient, en beslutkompetent har som tidigare harnämnts rätt att tacka nej till vård) ska vara vägledande för vården av en patient i livetsslutskede men att de enligt nuvarande lagstiftning inte är juridiskt bindande. 126 Har patientenskrivit ned sina önskemål angående vården i livets slutskede ska läkaren försöka att ta reda påom den skrivna önskan motsvarar patienten aktuella inställning i frågan. En sådanundersökning bör när patienten är ickebeslutskompetent, bl.a. vara att kontrollera ompatienten hållit fast vid sin önskan när patienten tidigare har talat med närstående och annan122 Sahlin, Jan, Livstestamenten, s. 175123 Sahlin, Jan, s. 176124 Allmänna råd Socialstyrelsen 1992:2, s. 17-18125 Allmänna råd Socialstyrelsen 1992:2, s. 17126 SOU 2001:6, s. 68-6932