Palliativ vård enligt svensk rätt - GUPEA

Nyttan av behandlingen måste vägas mot den eventuella skada som kan uppkomma. Gör denlivsuppehållande behandlingen mer skada än nytta ska den undvikas. Det är heller intemeningen att hälso- och sjukvårdens resurser ska användas för att ge behandlingar som saknarmedicinsk effekt eller kan betraktas som utsiktslösa. Dessa principer utgår ifrån kraven på attpatienten ska få sakkunnig och omsorgsfull vård i överensstämmelse med vetenskap ochbeprövad erfarenhet, enligt 6 kap 1 § patientsäkerhetslagen. 938. Fast vårdkontaktEtt relativt nytt begrepp (funnits sedan 1 juli 2010 i HSL) som kommer att få en viktig och enutökad roll inom den palliativ vården i och med remissförslaget till Socialstyrelsenföreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling är den fasta vårdkontakten.Den fasta vårdkontakten har ersatt den tidigare funktionen patientansvarig läkare 94 . Enligt dentidigare bestämmelsen behövdes bara en patientansvarig läkare utses när patientsäkerhetenkrävde det. Inom den offentliga vården var det chefsöverläkaren på vårdenheten som utsågden patientansvarige läkaren. Gällande den privata hälso- och sjukvården framkom det inte avlagtexten vem som skulle utse den patientansvarige läkaren. Anledningen till att förfarandetmed PAL togs bort var att förfarandet vid utseendet av PAL har varit oklart samt att systemetinte har tillämpats på ett sådant sätt som var tänkt och det gav heller inte såvitt framgåttavsedd effekt. 95Därav uppstod istället den fasta vårdkontakten och anledningen var framförallt att man villeförbättra och utöka patientens inflytande och möjlighet att påverka vården. Speciellt närpatienten har sammansatta vårdbehov (vilket ofta är fallet när patienten behöver palliativvård) är det viktigt att det finns ett samordningsansvar hos hälso- sjukvården för att patientensbehov av samordning, kontinuitet och trygghet tillgodoses. Tidigare har patienten getts ett förstort eget ansvar vad gäller samordningen av vården. Med den fasta vårdkontakten blir detockså lättare för patienten och dess anhöriga att veta vem som har huvudansvaret ochföljaktligen vem de kan kontakta med frågor om vården. 9693 Remissförslag Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling, Handbok för vårdgivare,verksamhetschefer och personal, s. 31-3294 Förkortad PAL95 Johansson, Lars-Åke, Sahlin, Jan, s. 302-30396 Se vidare Prop. 2009/10:67, s. 59-6525