Palliativ vård enligt svensk rätt - GUPEA

11.1 Farmakologisk smärtlindringSmärta vid livets slutskede är ett laddat och angeläget ämne hos allmänheten och är en av defaktorer som skapar mest oro hos patienter som drabbas av en dödligsjukdom. Samtidigt finnsdet flera föreställningar om smärta som skiljer sig från vetenskap och beprövad erfarenhetexempelvis det klassiska talesättet ”ingen har dött av lite smärta”. Senare forskning har visatatt smärta kan vara skadligt och förorsaka funktionsnedsättning, immobilisering, passivitet,trötthet, suicidalitet m.m. Mot denna bakgrund har vården gått från att behandla smärta för detär ”synd om patienten”, till en aktiv hållning där den risk som smärtan utgör är huvudmotivettill behandlingen. 160 Den definition av smärta som ofta används inom den palliativa vårdenär: ”en obehaglig och emotionell upplevelse till följd av verklig eller hotande vävnadsskadaeller beskriven i termer av sådan skada. Detta innebär att smärta är det som personen, somupplever smärtan, uppger att det är och smärta existerar då personen uppger att denexisterar, den är alltså subjektiv” 161Smärtlindring i livets slutskede ska alltid ha ett helhetsperspektiv där smärta ofta är en av fleraolika symtom, som exempelvis ångest. Helhetsperspektivet innebär att vården skauppmärksamma både det fysiska lidandet samt också psykisksmärta, sociala problem ochexistentiella frågor m.m. som kan uppkomma hos den lidande patienten. Vid olika momentinom vården som potentiellt kan orsaka patienten ökad smärta ska smärtlindring ges iförebyggande syfte, så länge som patienten inte motsätter sig detta. 162Den medicinska utvecklingen har gått fram så pass mycket att man numera väldigt ofta kanerbjuda patienter i livets slutskede en relativt bra smärtkontroll men att detta ibland bara kanuppnås till priset av betydande biverkningar. Avvägningen mellan de positivasymtomlindrande effekterna och de negativa biverkningarna ska i den mån det är möjligtgöras i samråd och samförstånd med patienten. Läkaren kan i dessa situationer väljabehandlingar som kan ge allvarliga och riskfyllda biverkningar före behandlingar som ärofarliga men kan ge plågsamma biverkningar eller inte ger samma symtomlindring. Dettaunder förutsättning att den mer riskfyllda behandlingen ger en god symtomlindring. 163160 Eckerdal, Gunnar, Mannheimer, Clas, Bakgrund till algoritm över smärtbehandling och djup sedering i livetsslutskede161 Smärtlindring i livets slutskede – ny rekommendation, Information från Läkemedelsveket 6:2010, s. 15162 Smärtbehandling i livets slutskede, Socialstyrelsen, s. 33163 Smärtbehandling i livets slutskede, Socialstyrelsen, s. 4241