Palliativ vård enligt svensk rätt - GUPEA

förnyad medicinsk bedömning av ytterligare en annan yrkesutövare även om den medicinskabedömningen som har gjorts framstår som odiskutabel ur ett vetenskapligt perspektiv. 606. Aktivt eller passivt handlande och ansvarsfrihetsgrunderInom svenska rätt är det förbjudet och belagt med straff att förkorta en annan människas liv,beroende på omständigheterna benämns detta som mord, dråp eller vållande till annans död.Detta gäller även om patienten befinner sig vid livets slutskede och även om han/hon begär atthans/hennes liv ska avslutas. Det finns dock situationer när det inte är belagt med straff attmedvetet förkorta en annan människas liv. Dessa situationer kan uppkomma både inom hälsoochsjukvården och utanför den. Inom straffrätten finns det olika ansvarsfrihetsgrunder somkan bli aktuella, som exempelvis nödvärnsrätten och nödrätten. 61 Inom hälso- och sjukvårdenfinns det också en oskriven ansvarsfrihetsgrund som förklara varför det straffritt går att utföramycket riskfulla operationer och ge mediciner som kan ha mycket farliga biverkningar. Dennaansvarsfrihetsgrund inom vården finns för att anpassa straffrätten till verkligheten. För utandenna skulle det vara helt omöjligt att ge en adekvat vård. 62I den mediala diskussionen och även ibland inom litteraturen talar man ibland om aktivt- ellerpassivt handlande och vad skillnaden är mellan dessa begrepp. Det är exempelvis inteovanligt med uttalanden om att ”aktiv dödshjälp” är förbjuden och således mottsatsvisatt ”passiv dödshjälp” är tillåten. Sådana formuleringar kan vara missvisande om man inte ärtydlig med vad man menar. Eftersom den utförda handlingens försvarbarhet inte beror på omvårdpersonalen utfört en aktiv handling eller om de har förhållit sig passiva. 63När det gäller ansvaret för en annan människas död dvs. mord 64 , dråp 65 eller vållande tillannans död 66 fodras det vanligen en aktiv handling. Men även underlåtenhet kan i vissa fallvara straffbart. Det krävs då att personen ifråga har en garantställning, att han/hon har en60 Remissförslag Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling, Handbok för vårdgivare,verksamhetschefer och personal, s. 1361 Leijonhufvud, Madeleine, Wennberg, Suzanne, Straffansvar, s. 83, 93-9462 Leijonhufvud, Madeleine, Lynöe, Niels, Sederingsterapi som förkortar livet – dråp eller adekvat behandling,Läkartidningen nr 45 2010 volym 10763 Rynning, Elisabeth, Rätt till liv och rätt att dö, s. 9464 3 kap 1 § BrB65 3 kap 2 § BrB66 3 kap 7 § BrB19