10.04.2016 Views

Stenmonumenten i Storvretabygden 2016 Sven-Inge Windahl

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Andra tolkningsförslag<br />

Kanske är det fråga om en skämtsam stenskyltning uppförd av sentida stenhuggare som arbetat i Storskogen.<br />

Själva gropen, placerad framför den borrännemärkta stenen, skulle kunna vara en stentägtsgrop (även om det<br />

idag inte är så lätt att säga om det verkligen stått något originalblock på plats här). Vill man ändå hålla fast vid<br />

en gravtolkning så kan man ju tänka sig att sentida stenhuggare använt sig av stenen som ingått i en tidigare<br />

blockgrav, som kan ha sina rötter i sen stenålder. Det finns flera exempel på blockgravar i närområdet. Att<br />

komma till en stor blockgrav med redan grovhuggen sten kunde nog vara som att komma till ett dukat bord för<br />

sentida stenhuggare.<br />

Enligt en annan tolkning skulle blockarrangemanget på den här platsen kunna vara ett gammalt gränsmonument,<br />

som markerade en gammal bygdegräns. Borrännorna efter den genomförda klyvningen skulle<br />

faktiskt kunna ha ett viktigt signalvärde. De skulle kunna uppfattas som en stenstämpel, som bekräftade att det<br />

fanns en bakomliggande myndighet, som garanterade gränsens rättsliga status. Man får väl då tänka sig att<br />

borrännorna härstammar från så pass tidig tid att stenborrning var ett exklusivt myndighetsverktyg och att<br />

bönder, som behövde hugga sten för husbehov, ännu inte hade tillgång till borrtekniken. Det som kan tala för<br />

en gränsmonument-tolkning just i det här fallet (liksom på många andra klyvhålsplatser) är den omständigheten<br />

att just inget hugget stenmaterial tycks ha forslats bort från platsen. Stenhuggare, som byggde stenmonument<br />

vid bygdegränser, hade säkert inget behov av forsla hem huggen sten för husbehovsanvändning. Mot en sådan<br />

tolkning talar möjligen det faktum att ifrågavarande monument saknar resning på höjden och uppmärksammas<br />

först när man kommer nära inpå det.<br />

Jag har ovan försökt att hjälpa ”klyvhålsgraven” att finna sin plats i bygdehistorien och i stenhanteringens<br />

flertusenåriga historia. Det känns dock knappast som att jag lyckats fullt ut. Det behövs kanske flera<br />

infallsvinklar och en hel del ”utanför- boxen-tänkande” för att tidsmässigt och funktionsmässigt kunna<br />

bestämma den märkliga ”klyvhålsgraven”.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!